Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Rykten

+
Läs senare
Ledare

Sent på kvällen den 22 juli 2011, när hela Norge var i skräck, meddelade polisen att mannen de gripit var etnisk norrman. Då hade spekulationer, som i vissa kretsar omvandlats till sanningar, om att det var islamister som låg bakom attentaten i Oslo och på Utöya, cirkulerat flitigt på internet i flera timmar.

Den typen av förhastade slutsatser höll de flesta sig borta ifrån efter måndagens bombdåd vid Boston Marathon.

I stället var det andra skildringar som tog fart och precis som vid varje större nyhetshändelse började händelseförloppet leva ett eget liv i sociala medier. Bilden på en liten flicka, som dels påstods vara död och dels påstods ha sprungit marathon för att hedra de som omkom vid massakern på Sandy Hook Elementary School i december, spreds okritiskt över världen.

I de mest extrema fallen påminner förfarandet i sociala medier om 1600-talets häxprocesser – rykten sprids tills de blir sanningar – och ingen reflekterar över om det som står verkligen är sant.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons