Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Ska nämndemän finnas kvar?

+
Läs senare
Ledare

GD hade i början av månaden en artikelserie om nämndemannasystemet. På det området finns det mycket att diskutera.

Beslutet att den omfattande rättegången i Södertälje måste tas om eftersom en nämndeman befunnits jävig har gett bränsle till den debatt som pågått i många år om nämndemannasystemets vara eller icke vara. Debatten brukar flamma upp med jämna mellanrum, inte sällan i samband med att en enskild nämndeman har gjort bort sig.

Det är utan tvekan så att dagens system är behängt med en mängd problem. Men det är inte i sig ett argument för att hela nämndemannasystemet ska avskaffas, även om det behöver reformeras i grunden.

Nämndemännen har två huvudsakliga uppgifter. De ska för det första bidra till att domstolarnas avgöranden ligger i linje med allmänna värderingar i samhället. För de andra ska de tillgodose medborgarnas intresse av insyn i domstolarnas verksamhet. Sammantaget ska detta medverka till att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättskipningen och i förlängningen till hela rättssamhället.

Det finns alltså flera goda skäl att ha någon form av nämndemannarepresentation i domstolen. Problemet är bara att konstruktionen inte fungerar som det är tänkt. Dagens system bidrar snarare till att urholka än att stärka allmänhetens tilltro till rättskipningen.

För att fullgöra sitt uppdrag är det viktigt att nämndemannakåren är representativ för befolkningen som helhet. Det är den inte i dag. De senaste åren har visserligen flera försök gjorts för att bredda rekryteringen men resultaten är med få undantag mediokra.

Det är också själva rekryteringen av nämndemännen som ger upphov till flest principiella invändningar. Den som vill bli nämndeman måste först anmäla sig hos och nomineras av ett politiskt parti. Därefter utses nämndemännen av kommun- eller landstingsfullmäktige. Sammanblandningen av den politiska och dömande makten är dock olycklig eftersom den kan ge intryck av att domstolarna är politiserade. Systemet gynnar också partiernas egna medlemmar.

I takt med att partiernas medlemsregister blir allt tunnare blir detta dock ett större problem. Det är inte ovanligt att nämndemännen även sitter med i politiska nämnder. Många av dem tycks, i likhet med nämndemannen i Södertälje som också var ledamot i polisnämnden, inte inse att det är ett problem.

”Jag tycker att man har drivit upp det här och gjort det onödigt svårt”, sa exempelvis den moderate ordföranden för polisnämnden för nordöstra Skåne – själv nämndeman – till Kristianstadsbladet. Han konstaterar också att man måste vara jurist för att göra det här så krångligt!

Nej, jurist behöver man inte vara för att inse att de dubbla rollerna är olämpliga. Det räcker med sunt förnuft.

Emma Wange

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons