Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Små men friska

/
Ledare

Hon väger inte mer än ett mjölkpaket. Ändå räddar svensk sjukvård henne till livet.

Annons

1970 var dödligheten för barn med en födelsevikt på mindre än kilot hela 90 procent. I dag räddas fyra av fem. Det är fantastiskt. Barn som föds så tidigt som i vecka 23 har en överlevnadschans på över 50 procent, och veckorna därefter ökar siffrorna drastiskt.

Detta fantastiska, att allt fler föräldrar får behålla sina barn, innebär dock stora utmaningar, för såväl sjukvård som skola. Exempelvis har för tidigt födda barn motoriska störningar i högre utsträckning än övriga barn.

Siffrorna är förvisso låga – 2,4 procent jämfört med 0,1, vid 30 månaders ålder. Ändå måste man vara medveten om utmaningarna, för att på bästa sätt kunna stödja barn och föräldrar.

I torsdags ordnade Folkpartiet ett seminarium i riksdagen om för tidigt födda. Barnläkaren Hugo Lagercrantz inledde med att redogöra för de olika svårigheter som kan drabba prematura barn, som ökad risk för ansiktsblindhet, synproblem och vissa förlossningsskador. Konsumentombudsmannen Gunnar Larsson redogjorde för hur försäkringsbolag ofta nekar för tidigt födda barnförsäkring, något man nu prövar rättsligt mot försäkringsbolaget Skandia.

I det fall KO nu driver är det tydligt att barnet är helt friskt – det visar journalerna från BVC. Försäkringsbolagets hänvisar i sitt avslag just till att barnet har fötts för tidigt. Det är naturligtvis inte acceptabelt. I skolans värld är det framförallt viktigt att öka medvetenheten om vilka särskilda behov för tidigt födda kan ha, och att de behoven kan variera väldigt.

Att fler barn räddas till livet är fantastiskt. Se nu till att ge dem rätt stöd, också efter tiden på neo.  

Ida Thulin, GD

Annons
Annons
Annons