Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Varför går det så dåligt för Murgårdsskolan?

+
Läs senare
/
  • Aida Hadzialic, gymnasieminister (S), Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP), presenterar OECD:s slutrapport om det svenska skolsystemet.
Ledare

Det bästa för skolan vore kanske att politikerna fråntas ansvaret för svensk utbildning.

För i ärlighetens namn, vem känner förtroende för någon skolpolitiker? Ge mig namnet på några, av vilken politisk kulör som helst, som ni tror ska höja landets framtid (det vill säga eleverna) till europeisk nivå och som kan ge skolväsendet kraft att återhämta sig från 2013 års Pisa-chock. Som är villig att lägga ner den kraft och energi som krävs, helt utan baktankar om en valseger 2018. Helt utan politiskt taktiserande och avintellektualiserande sandlåderetorik.

Skoldebatten i söndagens Agenda i SVT mellan Gustav Fridolin (MP) och Camilla Waltersson Grönwall (M) gav inga förhoppningar. Liksom tidigare debatter mellan Jan Björklund (FP) och Ibrahim Baylan (S) inte heller på något plan övertygat. Hur överens de än varit så har alltid huvudsyftet med alla debatter och politiska förslag varit att visa motsatsen. Att fixa en genomgripande, blocköverskridande skolpolitik, till gagn för alla elever och all personal, och i förlängningen en förutsättning för att Sverige över huvud taget ska kunna kalla sig för kunskapsnation, har inte funnits på kartan.

Under tiden som politikerna på regerings- och riksdagsnivå slår olika förslag i skallen på varann, dividerar om hur många förste-lärare det behövs, hur många specialpedagoger som ska skickas till utsatta områden, om det egentligen inte är bostadssegregationen som är roten till den onda, eller eventuellt friskolereformen, står de kommunala skolcheferna med fötterna i de allt mer deprimerande skolresultaten.

Murgårdsskolan i Sandviken, till exempel, är en av de 50 svenska skolorna som i minst tio år visat sämre resultat än genomsnittet, även när man räknar in elevsammansättningen. De fick skylta i söndagens Agenda.

Framräkningen är gjord av Timbro som har analyserat skolorna med hjälp av Skolverkets eget verktyg Salsa. De faktiska betygen har satts i relation till hur eleverna statistiskt sett bör prestera, utifrån bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, fördelningen pojkar/flickor och andelen elever med invandrarbakgrund. Det går alltså inte att skylla på en stor andel nyanlända.

Politiker och tjänstemän har åkt på otaliga studiebesök till föregångslandet Finland, kliat sig huvudet och undrat varför grannarna lyckas där vi så kapitalt går på pumpen. Att vi sedan har ett helt annat samhälle med helt andra problem och utmaningar verkar inte ha föresvävat någon.

Alliansregeringen bad OECD om hjälp och på måndagen presenterades rapporten "Improving Schools in Sweden". Kortfatta kan man sammanfatta slutsatserna: Lärarnas kompetens måste stärkas, kraven på lärarstudenter höjas och elevernas attityd i klassrummet ändras. Självfallet kan inte OECD hitta några orsaker till svenska skolans ras, som vi inte redan kände till.

Och på en springande punkt önskar man att såväl regering som opposition lyssnar lite extra. "På ett övergripande plan vill OECD se att alla inblandade parter gemensamt drar åt samma håll och att kommuner, friskolor och skolor samarbetar."

Fortfarande går det att komma in på grundskolelärarutbildningen genom att gissa sig fram i högskoleprovet. Staten tar inte ansvar för kommunernas börda, att fixa en skolgång åt elever med ett annat modersmål än det svenska och med knapphändiga förkunskaper.

Fortfarande är det tjänstemännen som väljer friskolor åt sina barn och fortfarande är föräldrarnas utbildningsbakgrund av största vikt för elevernas framtida resultat.

Om alla parter uppmanas att samarbeta, vore en blocköverskridande skolpolitik en bra början.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons