Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

På grön kvist i Bryssel

+
Läs senare

Hon har långt till jobbet, Inger Schörling,och en strålande vacker vintermorgon gör vi sällskappå tåget från Gävle till Arlanda. Det ärden enda tid hon kan erbjuda med kort varsel.

Inger är på väg till jobbet i Bryssel, somen av miljöpartiets folkvalda i EU-parlamentet.

Hennes tidsschema är så pressat att hon inte enshinner komma fem minuter tidigare till stationen för attge fotografen litet extra tid.

Tre minuter före avgång kommer hon, glad, vacker,till synes inte det minsta stressad. Och eftersom tågetär fem minuter försenat hinner fotografen görasitt jobb.

Hon åker andra klass och vi slår oss ner.

Morgonen har varit varit full av samtal. I Bryssel väntarhögar på skrivbordet inför den kommande veckansolika möten. Under vår tid tillsammans ringer en professor,expert på miljöfrågor och tid avtalas förmöte samma kväll.

Bryssel och Strasbourg är hennes arbetsplatser men detblir många fler resor. På programmet närmaststår både Barcelona och Kapstaden.

Nyheterna den senaste tiden har handlat mycket om ledarskapetför miljöpartiet, som dessutom ligger risigt till iopinionsmätningar.

Kommer partiet att klara sig kvar i riksdagen?

- Jag känner igen situationen. Även tidigareatt det har vägt inför valet. Det är tufft ochinte bra. Men vi klarar det nog nu också.

Ni har många sympatisörer som ställerupp när det väl gäller?

- Ja, det behövs ett miljöparti i Sverige,inte bara för miljöfrågor utan för andraradikala frågor, flykting- och invandrarpolitiken, mat ochhälsa, arbetsmiljö. Ett parti med helhetssyn påmänniskor och miljö.

Hur har partiet påverkats av regeringssamarbetet?

- Det är dubbelbottnat. Vi har fått visaatt vi är beredda att axla ett ansvar, att vi är pålitligaoch skickliga politiker som fått ut så mycket sommöjligt. Vi har fått igenom mycket som är bra.

Det som inte är bra är att vissa av våra väljarehar önskat att vi skulle vara i opposition.

Ge exempel på vad ni fått igenom?

- Mer pengar till naturvården, till forskning,för att köpa loss skog till urskogsområden, densänkta bokmomsen, sänkt förmånsbeskattningav miljöbilar och försök med friår, blandmycket annat.

Vad tycker du om att man överger det härmed två språkrör?

- Jag tycker det är synd. Det var en bra modellatt en man och en kvinna delar på uppgiften. Men om detinte fungerar, om det blir för otydligt så ärdet ingen helig ko för mig. Det viktiga är att nåut med politiken.

Fick du frågan om du ville ta ansvaret?

- Jag har för länge sedan sagt ifrånatt jag inte vill komma ifråga som språkrör.

Varför?

- Jag har ett stort behov av integritet och frihet.Jag vill inte alltid behöva vara till pass. Det är minbegränsning. Eller styrka, jag vet inte. Det är klartatt någon måste ta på sig det ansvaret. Menjag är inte rätt person. Men när jag och ClaesRoxbergh var gruppledare i riksdagen, åren 88-91 var detmånga som trodde att vi var språkrör eftersomspråkrören då inte satt i riksdagen.

Vad tycker du om personfixering i politiken?

- Det är på gott och ont. Visst vill manveta vem man röstar på men egentligen är det politikensom är det viktiga. Nu kommer allt fler personer in i politikensom är kända av andra skäl. Jag tror att politikenförlorar på det.

Skulle du kunna tänka dig att bli landshövdingi Gävleborg?

- Det är din tidning som har spekulerat i detoch det är naturligtvis smickrande att vara med i diskussionen.Samtidigt är det besvärligt. Jag har halva tiden påmin mandatperiod kvar. Den löper till 2004 och jag gillarinte att hoppa av från uppdrag, speciellt inte om man ärvald. Jag tycker att man ska fullfölja.

Bryssel är kanske roligare än slottet iGävle?

- Det är ett annorlunda liv. Vad som ärroligare, det vet man inte. Jag trivs bra med jobbet jag har nu,även om det är stressigt och frustrerande ibland.

Hur ofta är du förresten i Gävle?

- Jag åker inte hem varje helg, inte om jagska träffa vänner i Bryssel. Det kan också varaseminarier och konferenser på andra ställen i Europa.

Men jag har behov av att var hemma. Gävle är minafasta punkt. Här har jag många vänner och minlägenhet. Det är lättast att vila i Gävle.När jag känner att nu är det för mycket ochför snabbt, då tänker jag på Gävle.

Hur har du förändrats under dina åri Bryssel?

- Världen blir större. Man får vännerfrån hela Europa och även utanför och det serjag som en oerhörd förmån, att få vara iden stora världen. Jag har förmågan att kännamig hemma överallt. Jag är anpassningsbar som människa.

Jag bodde i Afrika i början av 70-talet och efter etthalvår kände jag mig hemma där också. Samtidigtkan jag bli avundsjuk på människor som vet exakt varde vill bo, var de hör hemma. Jag känner inte det såtydligt. Jag skulle kunna bo i Sverige, Europa, Afrika.

Du representerar ett partisom är kritiskt tillEU. Hur hardin egen uppfattning påverkats?

- Mina synpunkter på EU har egentligen inteförändrats så mycket. Vi är medlemmar nuoch det accepterar jag fullt ut. Jag vill inte vara med om någraut-ur kampanjer längre. Man får ta institutionen förvad den är, på gott och ont.

Det jag var kritisk mot förr är jag fortfarandekritisk mot, framför allt bristen på öppenhetoch insyn. Det har blivit bättre men det återstårväldigt mycket att göra där, bland annat demokratiaspekterna.Det är fortfarande kommissionen som tar initiativen och läggerförslagen. Det borde de nationella parlamenten få göra.

Men nu börjar ett konvent om en månad som ska tittapå sådana saker. De ska titta på allt, insyn,öppenhet, bidrag, biståndspengar, folkets löner.

Det positiva är sådant som händer påmitt område, miljöpolitiken. Det får självklartstor betydelse om man fattar bra miljöbeslut i EU. Dåär det 350 miljoner människor som berörs, som måstefölja regler och bestämmelser. Det är väldigtpositivt att länder kommer närmare varann och fårstörre förståelse för varann. Internationelltsamarbete är alltid positivt. Det kan det aldrig bli förmycket av.

Din inställning till den federala tanken?

- Den är jag emot. Det finns tendenser tillsmygfeodalism, att ge större maktbefogenheter till EU institutioner.Det finns många som vill att det ska bli en federal stat.

Och emu är ett första steg!

- Absolut. Jag tycker inte att Europa var moget attta det steget. Det är för stora skillnader mellan ländernai EU och för att kunna balansera de skillnaderna kan maninte ha samma valuta och föra samma politik.

Känner du att du själv kan påverka?

- Visst kan jag känna mig frustrerad, föratt allt går så sakta, för att jag är enliten bricka i ett stort spel. Men ibland känner jag ocksåatt jag kan påverka väldigt mycket. Jag sitter i miljöutskottetoch där jobbar vi mycket med lagstiftning och konsumentfrågorbland annat. Det är ett utskott där många ärendengår till förlikning mellan rådet och parlamentetoch då måste man komma överens. Annars fallerförslagen. Förlikningsförhandlingar är avgörandehur mycket jag får igenom.

När man är föredragande för ett ärendehar man mycket att säga till om.

Nämn något där du påverkat.

- Det kommer direktiv om strategiska miljökonsekvensbedömningarsom jag varit mamma till. Jag har också jobbat i nio månadermed den nya kemikaliestrategin. Det var ett riktigt tufft jobbmen också stimulerande. Jag har blivit mer eller mindreexpert på kemikaliefrågor. Lagförslaget ärfärdigt i höst och jag hoppas få ansvar fördet även då.

I Sverige hör vi inte så mycketom vad somhänder i Bryssel.

- Nej, och det är sorgligt för det bordevara mycket mer rapportering om vad som händer. Vi skulleskriva mer också, men det är svårt att fåin något som inte är i debatten just här och nui dagspressen. Det är lättare att få in sakeri facktidningar.

Hinner du med att reflektera, tänka, leva?

- Inte så mycket som jag skulle önska.Man hinner aldrig läsa allt man borde läsa. Om jag skaorka måste jag ta tid till att reflektera, varva ner medatt laga god mat och läsa skönlitteratur, promenera,umgås med vänner. Men ibland känns det som omman stjäl sig den tiden. Då måste jag resoneramed mig själv att så kan jag inte tänka.

När jag träffat dig tidigare har du varit inne påalternativa tankegångar, filosofiska och spirituella. Harde något utrymme nu?

- Inte annat än att jag försöker läsalitet då och då, böcker som ger nya infallsvinklarpå det här livet, hur vi ska förhålla osstill den här världen. Frågan vad som är viktigti livet får man ställa sig en gång om dagen.Då stressar man inte ihjäl sig. Svaret kan skifta fråndag till dag, men det återställer balansen pånågot vis.

Sen är det viktigt att försöka behållakärleken till människor och till naturen. Att kännaatt det jag gör är värt allt jobb och slit. Närjag känner mig slutkörd kan jag bli trött påmänniskor och vill gå undan. Det är en varningssignal.

Sen har jag problem med min rygg. Jag har en reumatisk sjukdomsom kräver en del behandlingar. Det är nyttigt fördå får man mer kontakt med sig själv, sina egnakänslor. Det är viktigt att man lyssnar även påde finstämda signalerna.

Hur länge har du haft den sjukdomen?

- Jag fick diagnosen redan när jag satt i riksdagen,i början av 90-talet. Jag har lärt mig hantera smärta,som finns där hela tiden. Jag mår bäst näradrenalinhalten är uppe, när jag har mycket att göraoch det är spännande. Det kanske har med endorfinernaatt göra.

Jag har också fått lära mig vad jag intekan göra, dra väskan från stationen till exempel.Och jag kan inte längre åka skidor. Den här tidenlängtar jag till fjällen, till den speciella doftennär det är dagsmeja i luften. Jag har fått läramig andra saker istället, att dyka till exempel.

Dyka?

- Ja, jag tog mina första dykarlektioner i Egyptenvid nyår. Jag dök till 14-16 meters djup i Rödahavet. Det var fantastiskt att upptäcka en helt ny värld,fina korallrev, fiskar i alla tänkbara färger och former.Att röra sig med lugna stillsamma rörelser i en helttyst värld, det gav en meditativ känsla.

Vilka strömningar i politiken ser du.Vart ärvi i Sverige på väg?

- Det går väldigt bra för Persson,dels för att han visat sig vara en skicklig politiker mendels för att vi efter den 11 september vill ha trygga ledaremed bra kontakt med omvärlden.

Politiken är på väg mot mitten och därförhar mittpartierna krympt.

Varför behövs miljöpartiet?

- För att det är ett parti som driver frågorom mänskliga rättigheter, flykting- och asylpolitik.Efter den 11 september är det lätt att världenodlar fördomar. Det är viktigt att försökase vad som har orsakat hatet som finns mellan muslimer och USA.

Vad har du för svar?

- Jag tror att det finns en arrogans från USA,även från västvärlden, mot den muslimskavärlden och även mot Afrika. De upplever att vi kommeroch talar om hur allt ska vara, att vår modell är denbästa. Det går inte att ha en sån inställning.Man måste lyssna till varann, se att det finns olika kulturer,traditioner och religioner. Att inse att vi inte har det rättasvaret på alla frågor.

Vad kommer du att göra i ditt nästa liv?

- Den karamellen suger jag fortfarande på.Jag har tänkt på att öppna en inredningsbutik,kanske syssla med blommor. Jag är litet avundsjuk påträdgårdsprojektet i Ockelbo. Jag har också enväninna som planerar att öppna hotell i Marocko. Vemvet?
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons