Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Södra kolonin firar sitt 110-årsjubileum

/

Södra kolonin är en av Sveriges äldsta koloniföreningar och fyller 110 år i år.
I dag håller föreningen ett jubileumsfirande.
– I bland önskar man att den här föreningen kunde tala. Det finns mycket historia som helst här, säger Bengt Säfbom.

Annons

Firande börjar vid klockan 10 på förmiddagen med tipspromenad och senare fylls dagen med mat, musik och fotoutställning.

– Ulf-Ivar Nilsson kommer också hit lite senare, säger Bengt Säfbom.

Han och hustrun Britt-Marie har haft sin kolonistuga i närmare i tio år. Sammanlagt finns det 280 lotter, varav sju är odlingslotter, i föreningen,

Trots att Södra kolonin ligger väldigt centralt uppe på Söders höjder är det knäpptyst på paret Säfboms lilla veranda. Bara ett mjukt porlande ljud från en vattenkran bryter tystnaden. En doft av blommor av alla de slag vilar i luften.

– På något vis släpper all stress när man kommer hit, berättar Britt-Marie Säfbom.

Hon berättar att paret brukar flytta ut till sin lilla kolonistuga i april för att åka hem i slutet av september. Men skulle de få otur med vädret är det nära hem till lägenheten inne i stan.

– Men vi är här väldigt mycket, allra helst nu när vi är pensionärer, säger Bengt Säfbom.

Allra mest förtjust i kolonilotten är nog trots allt hunden Bruno, parets lilla vita hund.

– När han är hemma i lägenheten vill han bara åka ut hit. Han trivs jättebra här, säger Bengt Säfbom.

Han är en av dem som ingår i den grupp som styr upp jubileumsfirandet.

– Det kostar inget i inträde. Vi hoppas väl att folk köper mycket i stället. Men mest ordnar vi bara det här för att visa upp föreningen, säger han.

På plats kommer den som vill kunna köpa bland annat kolbullar, varmkorv och kaffe – och hembakt fika så klart.

– Senare på kvällen blir det middag och dans för kolonisterna, berättar Bengt Säfbom.

Paret reser sig upp och går ut från den lilla täppan för att visa odlingslotterna och föreningens festplats. Vi följer prydligt krattade grusstigar medan paret berättar historien om hur koloniföreningen uppstod.

Syftet med koloniföreningen var från början att mindre bemedlade Gävlebor skulle kunna få komma ut i grönskan.

Koloniföreningar fanns redan på sina håll i Europa och ett fåtal fanns i Sverige – den äldsta i Malmö.

– Richard von Post var stadsläkare och var drivande för att föreningen skulle komma till, säger Bengt Säfbom.

Även Gefle Dagblads dåvarande chefredaktör Karl Magnus Lindh spelade en viktig roll. Han var partikamrat till von Post och lämnade in en motion till fullmäktige om att anlägga Södra kolonin.

Resten är historia och i dag finns flera koloniträdgårdar i Gävle. Det högt tryck på de lotter som finns.

– Blir ett hus ledigt säger det swish, så har någon tagit över det, säger Britt-Marie Säfbom.

Vi passerar odlingslotterna och Bengt Säfbom påpekar hur duktiga kolonisterna som har dem är på att ­odla.

– Jag förstår inte hur de gör. De kan sätta vad som helst i rena leran och det växer ändå, säger han.

Kava Gafori har en odlingslott tillsammans med sin fru. Överallt växer grödor och han ler med hela ansiktet när han växlar några ord paret Säfbom.

Han berättar att han haft sin lott i tre år.

Vi fortsätter vidare och Bengt Säfbom pekar på en sten som talar om att en av vägarna i koloniträdgården är döpt efter en av grundarna – stadsläkaren von Post. Det känns som en stilla påminnelse om de 110 år som föreningen funnits och människorna som format den.

Södra kolonin har klarat sig över 100 år och troligen kommer den att blomstra ohotat i många år till.

Men även i den bästa av världar finns orosmoln vid horisonten.

– Det största hotet mot föreningen i dag är nog mördarsniglar och vildkaninerna som äter upp grödorna, säger paret och skrattar.

Annons
Annons
Annons