Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Tack och hej alla barn

+
Läs senare
/
  • Många barn i Andersberg har lärt känna Ronald Hansson, 65 år i dag. I 37 år har han jobbat på en och samma arbetsplats, nämligen förskolan Norrskensgården. Men nu väntar livet som pensionär.

37 år har Ronald Hansson jobbat på samma förskola. Nu har han lämnat Norrskensgården i Andersberg och påbörjat sitt nya liv som pensionär.

– Vi får se, kanske hoppar jag in som vikarie ibland, säger han.

Den 31 augusti gjorde Ronald Hansson sin allra sista arbetsdag på förskolan Norrskensgården i Andersberg. Samma vecka tittade en 19-årig tjej – som gick där som liten – förbi för att ge honom en kram.

– Hon hade läst i tidningen att jag skulle sluta. Det visar att jag har betytt någonting, säger han.

När han utbildade sig till förskollärare under första halvan av 70-talet var nio av 90 elever killar. I dag, 40 år, senare, är det fortfarande tunnsått med män på förskolorna.

– Det står fortfarande still och stampar. Att lönerna är låga tror jag är största orsaken, andra har svårt att jobba med enbart kvinnor. Sen så gör risken att drabbas av pedofilrykten att många inte vågar, säger Ronald Hansson.

Själv har han alltid trivts och har inte sett någon anledning att byta jobb bara för bytandets skull. Han kan mycket väl tänka sig att hoppa in som vikarie på sin gamla arbetsplats om kollegorna kallar.

– Barn är alltid barn. Det ger så mycket att få se dem utvecklas eller när de kryper upp i knät för att kramas, säger han.

Som nybliven pensionär tänker han ta det lugnt och ägna sig åt sina fritidsintressen, bland annat korsordslösning och vandringsturer i skog och mark.

– En gång i tiden spelade jag curling, vi får se om jag tar upp det igen.

Även styrdans ligger Ronald Hansson varmt om hjärtat. Det var så han träffade sin sambo Eva för tolv år sedan. Han hade åkt till en danstillställning i Österfärnebo, men när han kom fram och öppnade bildörren ångrade han sig.

– Det var så mycket mygg så jag smällde igen dörren och åkte vidare till Svärdsjö där jag visste att det också var dans och där var hon. Alla klagar på myggen, men jag brukar säga att det var tack vare dem jag träffade Eva.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons