Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pappalediga Erik samlar på koppar från Gefle

/

Sportkillen Erik Jansson var inte särskilt intresserad av gamla ting. Men en tallrik från England ändrade allt och nu är han en gedigen samlare av gammalt porslin från Gävle.

Annons

Det var när Erik följde med sin sambo på loppis hemma i Bomhus som han fick syn på en vacker tallrik. Erik betalade tio kronor för tallriken och blev intresserad av dess historia, som visade sig vara engelsk. Det blev starten på Eriks intresse för porslin. I dag, två år senare, koncentrerar han sitt porslinsintresse på koppar från Gefle porslinsfabrik.

– De har snygga, stilrena mönster med en historia bakom, säger Erik.

Han är född och uppvuxen i Gävle och har läst på om sin hemstads fabrik. Erik gillar tanken på hur kunskapen gör att inget värdefullt slängs på soptippen. I jakten på designkoppar från Gävle har pappalediga Erik blivit något av en expert på loppisar.

– Det gäller att vara där tidigt, efter en halvtimme är exklusiva koppar sålda. Det gäller också att ha den rätta blicken. Dessutom går pengarna ofta till välgörande ändamål och det känns bra att bidra, säger Erik.

Erik gillar att fotografera och publicerar dagligen foton på sin frukostkopp och sitt förmiddagskaffe i appen Instagram. I dag dricker han förmiddagskaffet ur en kopp kallad Astra.

– De hade verkligen öga för formgivning förut, jag gillar 1950- och 1960-talet, säger Erik.

Hemma i radhuset tar de äldre kopparna över utrymmet i skåpen medan massproducerade Ikea-koppar successivt fått flytta ut ur köket. Familjen använder alla loppisfynd, inga koppar ska stå oanvända.

– Barnen får givetvis dricka ur kopparna och en del går sönder, men så är det, säger Erik.

Men han är också varsam med sina fynd.

– Jag handdiskar förstås kopparna.

Det porslin som blir trasigt tycker Erik att man ska skicka vidare till personer som gör smycken av materialet. På så sätt får de ett nytt liv hos en ny lycklig ägare. Det är viktigt med återbruk.

– Dessutom blir det ju en perfekt present, säger Erik.

Sambon Louise, som inte är särskilt intresserad av porslin, vet alltså vad hon har att vänta i födelsedagspresent om en kopp går sönder under året.

Vissa koppar tillverkades bara under ett år eller två och är svåra att få tag i. Det är det som är utmaningen, enligt Erik. Man hittar sällan kompletta delar, det blir en kopp där och ett fat någon annanstans

– Jag gillar ju sport och att jaga porslin är väldigt roligt.

Erik visar stolt upp en gulmönstrad äggkopp och vänder den upp och ner för att visa vilket år den är tillverkad.

– Berit Ternell designade den här som tillverkades mellan 1960 och 1962. Det ska tydligen finnas koppar i samma serie, såna vore det fint att få tag i, myser Erik.

Han berättar om sitt hittills bästa fynd.

– Vi var på Ockelbo marknad när min sambos syster ropar att jag ska komma och titta. Det stod en Zebra-kopp designad av Eugen Trost på försäljarens bord. Han skulle ha 50 kronor för den så det var inget att tänka på. Det är det som är så roligt, man tror att man aldrig kommer att hitta en särskild kopp och plötsligt dyker den upp någonstans, säger Erik.

Han köper med hjärtat, ingenting som inte Erik själv tycker är vackert får följa med hem.

– Det känns speciellt att bjuda på fika, som när flickorna fyller år, i snygga koppar, säger Erik.

Det återstår många drömobjekt där ute i loppisvärlden.

– Det vore fantastiskt att få tag på koppen Furuvik, säger Erik.

Annons
Annons
Annons