Klockan är sju en onsdagskväll. På bibblan ska Barbro Eriksson och Karin Zakrisson ha en inspirationskväll om småbarnsrytmik, ramsor och sång för småbarnsföräldrar. Deras förväntningar är inte jättehöga. Småbarnsföräldrar är ofta trötta, upptagna och har kanske svårt att få tag i barnvakt en vanlig onsdagskväll. Ändå har 35 föräldrar anmält sig.
– Jättekul, säger Barbro.
De brinner båda för musik. Karin är även musiklärare. Båda vet att musik är bra för barns språkutveckling. Visor och ramsor är en genväg till språket. Genom de lär sig barn ord, meningar, rytmer och rim.
– Musik är något väldigt naturligt för barn, ett sätt att kommunicera. Och barn som fått höra mycket musik som små fortsätter ofta att lyssna på och använda musik, säger Karin.
I många familjer finns musiken med naturligt i vardagen, det behöver inte vara i nån avancerad form, poängterar Barbro. Man kanske drar nån ramsa, sjunger vid nattningen eller bara lyssnar på musik hemma.
– Dessutom pratar nog de flesta på ett helt annat sätt med småbarn än med vuxna, man använder mycket melodi, säger Karin.
Små barn sjunger och dansar spontant med hela kroppen. Men sen tappar ofta barnet den spontana sången och dansen. Och rytmen. Just det vill Barbro och Karin ändra på.
– Musik fyller så många funktioner, förutom att det är bra för språket. Att barn och förälder sjunger tillsammans är bra för anknytning och samspel. Man behöver inte ha bra sångröst. Det räcker för barnet att känna igen mamma eller pappas röst. Genom ramsorna, som ofta har tillhörande rörelser, får man kroppsmedvetenhet och rumsuppfattning. Sen har man ju väldigt roligt tillsammans. Ramsorna kan faktiskt underlätta vardagen eftersom det finns ramsor som kan användas vid olika tillfällen, säger Barbro.
Förr sjöng vi mer i vardagen, säger de. I dag finns inte musiken med på samma sätt. Om någon undersökt skillnaden mellan ett barn som haft musik som naturligt inslag i vardagen och ett barn som inte haft det, det vet de inte.
– Däremot vet man att ett av de första sinnesintryck fosterhjärnan får är rytmen av mammans hjärtslag. Det kommer de ihåg sen. De kan också höra, men eftersom de ligger inneslutna i fostervatten och ljudet inte går direkt till örat uppfattar de ljuden med hela kroppen, genom vibrationen och rytmen, säger Karin.
Barn kan också känna igen vanligt återkommande ljud på andra sidan magen. Om du sjunger en sång eller spelar en låt ofta kan barnet känna igen den sen.
– Det där kan jag intyga. Jag lyssnade väldigt mycket på Bryan Adams när min yngste son låg i magen. Och han reagerade tydligt på en viss låt sen, berättar Barbro.
En bra ramsa ska ha en bra knorr, säger hon.
– Man bygger upp en förväntan först och sen kommer knorren. Ofta kiknar barnen av skratt på slutet. När de känner igen ramsan kan de ändå sitta och vänta på knorren och kikna varje gång. Det är underbart, sånt man blir lycklig av som förälder. Det vill vi försöka förmedla till föräldrar; att just deras röst är viktig att höra för barnen.

Sofia Öhlander
sofia.ohlander@gd.se