Hon växer! Tro mig, jag kommer från söder om morgonen och varje gång jag passerat har hon vuxit. Eller den där fabulösa jättenebulosan, askmolnet, vad ni vill, som hon har på huvudet likt en jättebläckfisk till opudrad 1700-tals peruk verkar liksom större eller tyngre – eller på väg att lyfta?

Härmed ger vi er ”UrNebulosan och de blommande stenarna”, luftigare än Priapos och tyngre än suddgummirosa tanten på Norr!

Hur mycket kan man inte lägga in i konstnären Katarina Jönsson Norlings nyaste offentliga verk?!

”Lust att kräkas när jag ser den.Sen kan man ju undra hur mycket pengar dom kasta iväg på böld klumpen.” (qazx). ”En kattskit på en pinne. Och detta kallas konst?” (RL). ”Riktigt riktigt äckligt konstverk. Ser precis ut som dess stackars vårtmän mm som t ex aftonbladet exponerar med ’varning för starka bilder’” (JohnJohn). ”Det skulle kunna vara Venus De Milo. Det finns inga människor som hatar konst och kultur så mycket som en gävleborgare med uppkoppling.” (Al.)

Bara ett axplock från Gefle Dagbladwebben på onsdagseftermiddagen

Tänk att ett konstverk kan engagera så! Nästan värre än självaste Brynäs!

Men ingen har rätt, som vanligt. Tolkningen sitter i själva verket: Hemkänslan i frottérocken, arga molnet i rörelse ovanför – ungefär som de där surrande molnen runt Lortis i Snobben, han som när någon klagade på hans smuts svarade han att hans tanke var ren! – där tankarna bara växer, eller är det en otäck jättetumör ändå, redo att opereras bort?

Skulpturalt är UrNebulosan en skön förening av fogskum, det där som sväller av sin egen tyngd, förvandlat till brons på klassiskt utmejslad (gjuten) människonederdel.

Sällan har jag sett ett verk som på detta sätt leker, lyfter och fogar samman dröm och natur, vardag och idé, konkavt lugn med konvext ursinne. Som på webben, ungefär.

Konstnär Katarina Jönsson-Norling är lite förvånad att debatten tog fart redan innan invigningen, men särkilt överraskad av reaktionerna, nej, därtill är hon alltför härdad:

– Det är klart man vill att verket ska synas och då får man stå ut med motstånd. I bästa fall leder det till ett samtal.

Så, gävlebor, tagga ner och SAMTALA i Stjärntöcknet, noggrant upplyst blir det också! Vill man bara ha nåt vackert att vila stjärten på kan man välja nån av de sju, akvariefärgade och sittbara ”blommande stenar” (inspirerade av ökenväxten Lithops) som omger figuren.

Då kan man dessutom vända ryggen till en stund, kolla in trafiken i stället.

Tut, tut!

I sitt bubblande stjärnmoln har Nebulosan nåt för alla.

Sanna Wikström
sanna.wikstrom@gd.se