Annons

Annons

Annons

Annons

Sandvikens centrum

Samstämmigt i debatt om budgetramar – men Moderaterna dömde ut det politiska ledarskapet för skolan

På måndagen avhandlades den årliga debatten om budgetramar. Mest uppmärksamhet fick skolområdet. Med en prognos på minus 33 miljoner för 2016, finns det mycket att göra.

Budgetramar kan närmast beskrivas som en inriktning för kommande budget. Det är ett förslag till hur kommunens pengar ska fördelas. Under hösten finslipas sedan detaljerna för att koka ned till partiernas budgetförslag.

Förslagen utgår från nämndernas egna underlag där de beskriver sina behov och hur mycket pengar de behöver.

Sandvikens stadshus

Bild: Arkivbild

Majoritetens budget, som oppositionen i stort sett utgår från när de lägger sina egna förslag, innehöll en ökad satsning på 129 miljoner. Extrapengarna riktar sig främst till omvårdnadsnämnden, individ- och familjeomsorgsnämnden, arbetslivsnämnden och kunskapsnämnden. Den sistnämnda får störst bit av kakan genom 47 miljoner och har då en föreslagen budget på ca 870 miljoner kronor.

Annons

Annons

Det är pengar som behövs. Fler barn börjar i skolan och med det krävs mer personal, inte minst lärare.

Leif Jönsson, KD, var dock inte optimistisk i sin prognos av skolans ekonomiska resultat.

– Prognosen visar på en förlust på 33 miljoner för kunskapsnämnden, men det skulle inte förvåna mig om det landar på det dubbla.

Sverigedemokraterna kungjorde att de vill lägga 13 miljoner mer på skolan och hoppas med det att lärarnas administrativa börda ska lätta.

– Låt lärare vara lärare, det behövs fler vuxna i skolan, säger Per Kihlgren, SD.

Olle Wistbacka, S, ställde sig dock frågande till Sverigedemokraternas förslag om slopad hemspråksundervisning.

– Jag tycker att vi ska följa skollagen. Den säger att vi ska jobba för att barn i förskolan ska lära sig svenska, men också bejaka sitt modersmål.

Per Kihlgren menade dock att det inte är en uppgift för det kommunala.

– Vi menar att de ska lära sig svenska. Vill man lära sig sitt modersmål ska familjen bekosta det och inte bara i förskolan, utan hela skolan.

Mot slutet av debatten kritiserade Moderaterna kunskapsnämndens politiska ledning. Frågan kom upp efter att partiet fått kritik för att vilja ta bort sex miljoner ur skolbudgeten.

– Samtidigt vill ni öka antalet behöriga lärare och ha en bättre elevhälsa. Vi vill också ha fler behöriga lärare, men det kostar pengar, menade Olle Wistbacka, S.

Annons

Moderaterna menade att problemet inte handlade om sex miljoner, utan om politiskt ledarskap.

– En stark politisk ledning i den nämnden skulle räcka, det är en bristande politisk ledning i den nämnden, sade Hatim Abu Rweileh, M.

Annons

Peter Kärnström försvarade nämnden i frågan, om än med en uns av ironi.

– Det handlar om att det kommit fler barn, men med ett annat politiskt ledarskap kanske det hade kommit färre barn.

Hatim Abu Rweileh menade dock att det finns ett missnöje med nämndens politiska ledarskap och sade sig tala för hela oppositionen. Något som inget annat oppositionsparti bekräftade.


Niklas Sundin

026-15 96 26
niklas.sundin@mittmedia.se

Annons

Annons

Till toppen av sidan