Efter en uppskattad konsert med länets ungdomsstorband GUBB som gästades av norska trumpettjejen Hildegunn Öiseth var det dags för jazz i det mindre orkesterformatet. Scenen intogs av den amerikanske tenorsaxofonisten Harry Allens och pianisten Jan Lundgrens Group. Det blev som väntat en av Bangens höjdpunkter. I det förnämliga komp som duon omgav sig med var den allestädes närvarande basisten Hans Backenroth och danske trumslagaren Keith Leith. En bättre gruppbotten med temat modern swingmusik kan man knappast sätta samman.

Visst gick kvartetten hem. Konserttältet som fyllts medswingentusiaster formligen kokade när ett program med betoning på melodier som Stan Getz och Jan Johansson brukade leverera. Inom parentes, Getz och Jan kamperade ju bland annat med Norman Granz mytomspunna Jazz At The Philharmonic i början av sextiotalet tillsammans med superbasisten Oscar Pettiford och dåtidens främste europeiske trumslagare William Schiöpffe från Kongens By.

Gruppen hade ringat in kända reminiscenser från Getz och Jans fruktbara samarbete. Allen låg stilmässigt ganska nära Getzidealet men kunde ändå betona den egna personligheten. Hans varma ton och balladkänsla gav konserten en harmonisk atmosfär som måste vara bland det bästa som upplevts under Bangens historia. På sätt och vis har hans spel som i botten influerats av äldre tenorpionjärer men plussats med modernare accenter. Samma är ju fallet med kollegan Scott Hamilton.

Menyn bestod av välkända teman som Johnny Mandels Just A Child och Emely som samsades med The Way You Look Tonight och Jan Johanssons kluriga Blues I Oktaver. Svensk folkton släpptes fram när Jan och Hans på duo kretsade runt kring Jazz På Svenska. Jan hade också med sin egen Garden Of The Night i utbudet.

Jan Lundgrens pianospel är bland det absolut bästa som svensk jazz kan visa upp i sin höga internationella klass. Hans mångfald blir till en förlängd arm och uppföljare till det Bengt Hallberg och Jan Johansson så magnifikt presterade. Bättre kan det knappast bli. Med häpnadsväckande soloutflykter och aldrig sinande idéer indikerade han sin status.

Backenroth var på ett strålande spelhumör. Trygg som uppbackare och imponerande i de improviserade partierna. Samspelet med den elastiske Kristian Leith var som hämtat ur jazzens ABC-bok kapitel kommunikation och drive. Leith var perfekt i sammanhanget såväl med vispar som med stockar. Solistiskt satte han också färg. I den hypersnabba The Way You Look Tonight var han verkligen inspirerande och alert.

För många blev gruppens medverkan festivalens höjdpunkt även om det fanns flera framträdanden som etsade sig kvar.

På Scen

Bangen Jazz & Bluesfestival, Sandviken

lördag.

Jan Lundgren & Harry Allen Group

Göran Olsson