Annons

Annons

Annons

Annons

Gävle

Tre banbrytande kvinnor i Gävle som format historien – med gemensamt mål att göra kvinnans röst hörd

Två var de första kvinnorna i stadsfullmäktige. En tredje introducerade en ny sport i Sverige. Arkiv Gävleborg lyfter fram tre färgstarka lokala kvinnor under öppet hus på torsdag den 8 mars. Det beror inte enbart på att det är internationella kvinnodagen samma dag.

Text: 

Ulla Ejemar och Camilla Larsson bland affischer, protokoll och fotografier som visas upp när Arkiv Gävleborg har öppet hus på torsdag den 8 mars.

Bild: Jan Sundström

Annons

Karolina Själanders namn lever kvar ännu i dag. Själanderska flickskolan står i hörnet Ruddammsgatan/­Norra Rådmansgatan även om det sedan länge inte längre är ett lärosäte för unga flickor. 1967 upphörde undervisningen som då var kommunal. Karolina Själander lät 1878 för egna medel uppföra ­fastigheten som gavs en prägel av ­holländsk/tysk renässans.

Tekla Swedlund växte också upp i Gävle. Hon var en av eleverna på Själanderska skolan. Hon utbildade sig till gymnastiklärare och sjukgymnast i Stockholm och innan hon återvände till Gävle, där hon under 23 år ledde en gymnastikförening, åkte hon till USA och upptäckte basket. Det sägs att hon var den som först ­introducerade bollsporten i Sverige 1896.

Annons

Tekla Swedlund, 1871-1948, utbildade sig till gymnastiklärare och sjukgymnast. Reste till USA och tog med sig basket hem till Sverige. Under 23 år ledde hon en gymnastikförening i Gävle. Bild: Arkiv Gävleborg.

Annons

Arkiv Gävleborgs huvudsakliga uppgift är att göra sitt material tillgängligt för allmänheten, utrymmet för forskning är begränsat. Ändå har tid funnits för arkivpedagog Camilla Larsson att skriva två mindre biografier över Karolina Själander och Tekla Swedlund. På torsdag offentliggörs ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon som initierats av Göteborgs universitet där tusentals kvinnor som gjort historiska avtryck ges utrymme.

– Dessutom firar Arkiv Gävleborg 40 år. Så allt sammanfaller när vi öppnar dörrarna, säger arkivets chef Ulla Ejemar.

– Det här var folkrörelsekvinnor. De var engagerade inte bara i en ­förening utan flera, men med ett ­gemensamt mål att göra kvinnans röst hörd, säger Camilla Larsson.

Maria Qwist föddes i Skåne och kom som 25-åring till Gävle 1904. Hon var tjänsteflicka och var med och organiserade likasinnade både i Stockholm och Gävle. Genom ­Tjänarinneföreningen blev hon politiskt engagerad i Socialdemokraterna och det var på arbetarrörelsens mandat som hon valdes in i Gävle stadsfullmäktige 1910. Samma år tog ­Karolina Själander, Högerpartiet, och Anna Sundbom, Liberalerna, också plats som de första kvinnorna med lokalt inflytande.

Karolina Själander, 1841-1925, skapade Själanderska flickskolan och blev invald som en av de första kvinnorna i Gävle stadsfullmäktige för högerpartiet, 1910. Bild: Arkiv Gävleborg.

Maria Qwist, 1879-1958, var med och organiserade Tjänarinneföreningen. Som socialdemokrat invald i stadsfullmäktige 1910. Hon gifte sig med politikern och redaktören Fabian Månsson. "Det sägs att hon kokade soppa och vävde hans kostymer, men hon var mer än bara ett bihang", säger Ulla Ejemar. Bild: Arkiv Gävleborg.

Annons

Annons

Fram till 1910 var bara fem procent av svenska män röstberättigade. Först då slog rösträtten för män ­igenom och det skulle dröja ända till 1921 innan allmän rösträtt för samt­liga myndiga oavsett kön infördes.

För att väcka opinion reste kvinnor runt med namnlistor. Camilla Larsson visar en rapport som lämnats ­efter en resa till Österfärnebo. En ”bondgubbe” rapporteras jämföra rösträtten med ”hin håle” och en kvinna vid en vävstol förstår inte vad hon ska med dylik rätt till.

Men många andra skrev på och allt hamnade hos FKPR, föreningen kvinnans politiska röst. I Gävle sammanställde Gerda Modéen de 18 660 namnteckningar som samlades in 1913. Omsorgsfullt med stålpenna och bläck har hon bokfört alla upp­gifter i ett excel-ark långt innan ­uttrycket var myntat. Där står till ­exempel kvinnornas civilstillstånd och levebröd. Bland de 60-talet olika yrkeskategorierna var lärarinnor, ­mejerister och tjänarinnor ­ivrigast att skriva på.

Sådana protokoll, jämte affischer, ­fotografier och möteshandlingar är ovärderliga tillgångar för arkivet. Det finns risker med digitaliseringen, menar Ulla Ejemar, att noggrann­heten att dokumentera urholkas eller går förlorad för eftervärlden. Den analoga affischen har bytts ut mot den digitala statusuppdateringen som tynar bort i det blå.

Agitatorn Kata Dahlström hjälpte bland annat till att organisera textilarbetarna i Strömsbro. Bild: Arkiv Gävleborg.

Ulla Ejemar visar resplanen för ­agitatorn Kata Dahlström som bland annat var med och organiserade en fackförening för textilarbetarna i Strömsbro. Ett möte varje kväll på olika orter och två varje söndag under en treveckorsperiod. För att ­logistiken skulle fungera krävdes ­anpassning både till hästskjutsar, tågtider och arbetstider. Tjänarinnorna mötte upp efter nio på kvällen.

Annons

Annons

– Först då var de lediga för dagen och när mötet var slut vid midnatt måste de skynda sig hem för att kunna vara vakna i ottan, ordna eld i spisen och göra frukost till ­herrskapet. En fråga som ofta ­diskuterades bland dem var ­också ”genomförande av bestämd ­fritid”, säger Camilla Larsson.

Öppet hus hos Arkiv Gävleborg ­avslutas med en föreläsning om Kata Dahlström av historikern Gunnela Björk som skrivit en bok om överklasskvinnan som blev socialist och en av arbetarrörelsens mest kända agitatorer.

Föreningen kvinnans politiska röst ­samlade in namnlistor för att skapa ­opinion för allmän rösträtt även för kvinnor.

Maria Qwist, 1879–1958, var med och ­organiserade Tjänarinneföreningen. Som social­demokrat invald i stadsfullmäktige 1910. Hon gifte sig med politikern och ­redaktören Fabian Månsson. ”Det sägs att hon kokade soppa och vävde hans kostymer, men hon var mer än bara ett bihang”, säger Ulla Ejemar.

Tekla Swedlund, 1871–1948, utbildade sig till gymnastiklärare och sjukgymnast. Reste till USA och tog med sig basket hem till Sverige. Under 23 år ledde hon en gymnastikförening i Gävle.

Föreningen kvinnans politiska röst samlade in namnlistor för att skapa opinion för allmän rösträtt även för kvinnor. Bild: Arkiv Gävleborg.

FAKTA: Arkivets kvinnor

Vad: Utställningar och visningar. Intressanta kvinnor vid tiden före den allmänna rösträtten lyfts fram. Föreläsning om Kata Dahlström av historikern Gunnela Björk.

Var: Arkiv Gävleborg, Fältskärsleden 10

När: torsdag 8 mars 15.00-18.00

Annons

Annons

Till toppen av sidan