Svar till Charlotte Unger Larson: Ett elsystem baserat på en stor andel svajig vindkraft är inte långsiktigt hållbart om man ser till hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den energi som åtgår för dess tillverkning och avveckling.

Förhållandet mellan dessa energimängder kallas EROI ( all energi omräknad till el). I Sverige anses kravet vara att EROI är minst sju, det vill säga kraftverket ska under sin livstid generera sju gånger mer el än vad som gick åt för dess tillverkning och avveckling. Vindkraft ger ett värde på omkring fyra gånger medan kärnkraft ligger på runt 75.

I Sverige försämras värdet för vindkraft ytterligare med stora överföringsförluster eftersom merparten av utbyggnaden sker i Norrland och behovet av el är störst i södra Sverige. Detta kräver stora investeringar i nya kraftledningar och stabiliseringssystem.

Den långa transportsträckan till elbehoven i söder medför också negativa miljökonsekvenser. Vindkraftverkens verkliga livslängd visat sig kunna vara betydligt kortare än kalkylvärdena 20-25 år. En stor studie redovisar en medellivslängd av 15 år för landbaserade och 12 år för havsbaserade verk.

Vindkraften dominerar landskapsbilden och påverkar livsmiljön för människor, fåglar och djur negativt. Det visar sig också att elpriset stiger kraftigt och i de länder med störst utbyggnad av vindkraft betalar konsumenten betydligt mer än i länder med lägre andel vindkraft. Man behöver två kraftverk, ett när det blåser och ett när det inte blåser, alltså dubbelt så dyrt.

Klimatintresserad miljövän