Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaChefredaktörens krönikor

Katarina Ekspong
Katarina Ekspong: Jag är rädd på helt fel plats när jag vandrar hem ensam i mörkret

I dag startar vi en artikelserie om (o)trygga Gävle. Vi vill skildra hur ett brott kan påverka den som drabbas, men också ge perspektiv.

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Katarina Ekspong, chefredaktör och ansvarig utgivare på Gefle Dagblad

Annons

Bortom en kort artikel om ett rån i Gefle Dagblad kan en människas liv plötsligt ha förändrats. I en kommande artikel skriver vi om 15-årige Johan som misshandlades och rånades på jacka och skor men framförallt blev av med tryggheten. Där finns hot som stannar kvar.

I dag startar vi en artikelserie om (o)trygga Gävle. Vi vill skildra hur ett brott kan påverka den som drabbas, men också ge perspektiv. Gefle Dagblad kartlägger var brotten som begås utomhus sker oftast, ner på gatunivå, och skildrar den otrygghet de skapar, samt belyser det ur olika synvinklar. Vad är egentligen farligast? Har du - och jag - någon stor anledning att vara rädd?

Annons

Jag minns en promenad där det var mörkt och helt folktomt. Jag tyckte det kändes påtagligt olustigt där jag vandrade hem helt ensam med min matkasse i handen. Jag hade precis flyttat till Gävle och försökte hitta snabbaste vägen mellan mataffären och hemmet. Just denna kväll hade jag valt en liten gångväg bredvid ett industriområde nära Industrigatan på Brynäs. Det har jag därefter aldrig gjort om, inte när det är mörkt, fastän det faktiskt är just snabbaste vägen.

Annons

Och det är sannolikt irrationellt.

När jag tittar på tidningens kartläggning över personrån och misshandlar och våldtäkter har ingen råkat illa ut just där, åtminstone inte under perioden vi har kartlagt. Men jag upplever att det är mycket läskigare på den lilla gångvägen än att vandra hem på Södra Kungsgatan, som är den mest våldsdrabbade gatan i stan vad gäller misshandel. Jag brukar också helt obekymrat knalla runt på gatan med flest personrån, nämligen Drottninggatan.

Det är inte bara jag som är irrationell när det gäller otrygghet.

Den största risken för att råka ut för brott på gatan i Gävle löper en man i 18 till 25 årsåldern. Väldigt ofta har den som råkar ut en tidigare relation, på ett eller annat sätt, med gärningsmannen. Men den största otryggheten känner kvinnor.

Fyra av tio kvinnor i Gästrikland känner sig otrygga när de vistas ute sent, skriver vi i artikelserien.

– De som känner sig mest otrygga är oftast de som har minst anledning att vara det, säger Måns Jennehag på polisen.

Annons

Det är till exempel sådana som jag det. En kvinna i min ålder, mellan 50-60 år, löper relativt liten risk för att råka ut för alltifrån misshandel till personrån och våldtäkt. Åtminstone utanför hemmets väggar.

Det är så synd om vi är rädda i onödan.

För allra farligast är det helt klart inomhus och, rent generellt, i det egna hemmet. Bara det faktumet får åtminstone mig att känna mig tryggare ute, eftersom jag är det även hemma.

► Läs mer: Här hittar du alla våra artiklar i serien "(O)trygga Gävle"

Annons

Annons

Till toppen av sidan