Annons

Annons

Annons

Debatt
Debatt: Nej, det är inte populism att beskriva förändringen som toppstyrd

Nej Roberth Krantz, det är inte populism att beskriva den förändring som skett av förtroendeorganisationen i Svenska kyrkan i Gävle som centraliserad och toppstyrd. Det är en beskrivning av den utveckling som skett under de senaste åren, skriver Boel Johansson, POSK.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Heliga trefaldighets kyrka.

Bild: Arkivbild

Annons

Då Gävle pastorat bildades 2014 ersattes kyrkonämnden av ett gemensamt kyrkoråd med ett övergripande ansvar för församlingarnas verksamhet. De tidigare kyrkoråden i varje församling ersattes av församlingsråd. Dessa är styrelser för varje församling, men har ett mycket begränsat ansvar jämfört med tidigare kyrkoråd.

Församlingsrådens ledamöter kan väljas utanför nomineringsgrupperna. Var och en som är engagerad i verksamheten i en församling och vill ta ansvar för t ex hur gudstjänsterna där utformas och utvecklas eller vill vara med och yttra sig till kyrkorådet inför förändringar som rör församlingen kan kandidera till ett församlingsråd.

Den här förändringen i förtroendeorganisationen när flera församlingar bildar ett gemensamt pastorat är ingenting jag ställer Roberth Krantz till svars för. Det står i kyrkoordningen. Men då församlingsrådens ledamöter skulle utses efter förra kyrkovalet 2017 röstade den nybildade majoriteten S, C och FISK igenom att varje ordförande i församlingskyrkoråden skulle hämtas ur S eller i ett församlingsråd ur FISK.

Annons

Annons

Dessa personer är säkert utmärkt dugliga, det är naturligtvis principen att nödvändigtvis vilja styra även församlingsråden politiskt jag kritiserar. För detta finns inget stöd i kyrkoordningen.

När nu de olika församlingarna vid årsskiftet utgör en enda församling har centraliseringen av makt fortsatt. Kyrkofullmäktige och gemensamt kyrkoråd som styrelse i den nya församlingen finns naturligtvis kvar. Något annat vore inte möjligt utifrån de krav kyrkoordningen ställer.

Jag har aldrig påstått att Svenska kyrkan i Gävle är odemokratisk, vilket Roberth Krantz anklagar mig för. Tvärtom har jag i de sammanhang jag möter den åsikten påtalat, att förtroendeorganisationen fortfarande lever upp till de grundläggande krav på demokrati som kyrkoordningen kräver.

Min kritik är i stället att vi borde kunna göra mer än vad vi absolut måste. Vi kan bättre än såhär! Det finns människor som vill ta ansvar som förtroendevalda i den kyrka de är engagerade i. Hur kan det bli ett problem? Demokrati i Gävle kommun bygger på medlemskap i ett politiskt parti för de personer som vill kandidera. Men kyrkan är inte kommunen. Det är inte mindre demokratiskt för det. Men det är ovant, om man bara jämför med hur kommunen styrs.

Kyrkforum är, som jag skrev, ingen dålig idé alls. Men den är otillräcklig. Dessutom är den inte en del i förtroendeorganisationen, vilket det här handlar om. Församlingsforum är en församlingsverksamhet vid sidan av andra. Det är ett stormöte dit alla som vill är välkomna för att få information från två ledamöter av kyrkorådet och ställa frågor till dem eller till kyrkoherden eller annan ledningsansvarig.

Annons

Annons

Så ungefär har det varit i Mariakyrkan och i Strömsbro i många år. Men man kandiderar inte till ett kyrkoforum, man väljs inte in, man utses inte av kyrkofullmäktige för en mandatperiod. Man beslutar inte om något. Man har ingen formell makt och man ställs inte till svars. Man går dit och har förhoppningsvis en trevlig kväll, men man har inget ansvar som förtroendevald.

Så gärna kyrkoforum och gärna oftare, men först en förtroendeorganisation som tar tillvara engagemanget hos de personer – med eller utan medlemskap i en nomineringsgrupp – som vill engagera sig som förtroendevalda i sin kyrka. Verksamhetsråd i varje kyrka är vad POSK har föreslagit. Det fungerar utmärkt i andra församlingar. Vi vill utveckla demokratin i Svenska kyrkan i Gävle!

Boel Johansson, POSK

ordförande i Gävle

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan