Annons

Annons

Debatt
Debatt: Kyrkan ska behålla sin skog och sköta den väl

Det har föreslagits att kyrkan ska sluta nyttja sina skogar, eller åtminstone sluta med trakthyggesbruk (plantering-gallringar-slutavverkning) och övergå till att bara avverka enskilda träd och låta nya plantor växa till i de resulterande luckorna.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Inför kyrkovalet, angående kyrkan och skogar.

Bild: TT

Annons

Vi finner båda alternativen olämpliga.

Under 1800-talet och första halvan av 1900-talet var avverkning av enskilda träd vanlig i Sverige. Resultaten var inte goda. Tillväxten liksom det växande förrådet av virke minskade. Efter en oerhört lång tid av debatt, den varade åtminstone från 1820-talet, förbjöds sådan avverkning av enskilda träd till slut genom 1948 års skogsvårdslag. Detta torde ha varit en av de mest noggrant debatterade lagändringarna i Sveriges historia! Efter 1948 har Sverige hela tiden kunnat notera ökad skogstillväxt och ökande virkesförråd.

Beträffande sådan selektiv avverkning kan även en annan observation göras. Mats har studerat sådan skogsskötsel i Bosnien, där den praktiserats allmänt under lång tid, framförallt i bestånd dominerade av Silvergran (Abies alba). Silvergran förmår växa mycket bra i skugga och passar därför väl för att växa upp i luckor efter avverkade enskilda träd. Utmärkande för dessa skogar, förutom de vackra träden, är hur lite markvegetation det finns. Eftersom trädkronorna skuggar nästan all mark, ges mycket lite möjlighet för annan vegetation att hävda sig. Så här ser det ut över hela skogarna, mycket lite variation, mycket lite markvegetation.

Annons

Annons

I svenskt trakthyggesbruk finns istället lika mycket skog i alla åldersklasser: hyggen, ungskog, gallringsskogar och slutavverkningsskog. Nästan alla livsformer kan någonstans finna sin lämpliga miljö. Bristen på livsmiljöer inskränker sig egentligen främst till två: Dels saknas ofta riktigt gamla träd och dels saknas ofta död ved. Därför har vi sedan 1990-talet lämnat kvar döda träd och ett antal äldre träd vid avverkning, det är praxis och kallas vardagshänsyn. Vi vill hävda att detta är det mest effektiva sättet att samtidigt bedriva ekonomisk skogsskötsel och sörja för biologisk mångfald.

Samma grupper som hävdar att vi ska plockhugga i skogarna, brukar även hävda att vi har för mycket gran. Detta är märkligt – om det var någonting som blev uppenbart under den mycket långa tid som avverkning av enskilda träd tillämpades i Sverige, så var det att metoden gynnade just den skuggfördragande granen. För att få mer tall och olika lövträd behöver vi hålla kontroll på klövviltstammarna, inte skapa skuggiga skogar. 

Under många år har vi också matats med att Sverige skyddar alldeles för lite skog. Naturvårdsverket har också rapporterat sådana låga siffror till bland annat EU. Nu har det visat sig att om vi räknar på samma sätt som andra EU-länder, så ligger vi i topp beträffande skyddad skog. Strax under 30 procent av den svenska skogen är undantagen från skogsbruk.

Annons

Om svenska kyrkan vill hantera sina skogar på bästa sätt, bör de därför skötas med trakthyggesbruk, kombinerat med vardagshänsyn. Genom att sköta skogarna väl, växer de också väl och binder mycket koldioxid. Kolet kvarstår i produkterna under hela deras livslängd, virket kan återanvändas och till sist  bli till bränsle. På så sätt kan kyrkan skapa arbeten, stärka sin egen ekonomi och dessutom bidra till ett samhälle där allt fler produkter tillverkas av förnybart material och ersätter material som vi bara har en ändlig tillgång till.

Annons

Mats Nordberg

Riksdagsledamot för Sverigedemokraterna

Anna Sundberg

Toppkandidat i kyrkovalet för Sverigedemokraterna

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy