Annons

Annons

Insändare
Insändare: Vi arbetar som vårdpersonal, men är också människor

"I dag hann jag ännu en gång inte ta min matrast, det har varit så i några veckor, men förhoppningsvis lugnar det ner sig snart", detta är ett normalt resonemang inom vården.

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

"Vården i dag är inte hållbar, men hur lagar vi den?"

Bild: TT

Annons

Det är tufft just nu, men snart blir det nog bättre: när den och den kommer tillbaka från föräldraledigheten, när förkylningssäsongen är över och personalen kan jobba istället för att vabba, och så vidare. Dessvärre är då någon annan föräldraledig och på då viset saknas från personalstyrkan, eller så blir det halt ute och många bryter benet och det blir mer belastning inom vården på grund av det, eller så kommer en jäkla pandemi. Jag är trött på att känna mig otillräcklig, blir så ledsen när kollegor berättar att de inte kan ta de raster som vi får löneavdrag för och ovissheten om när vi kan sluta på kvällen. Kan barnen hämtas på förskolan i tid? Kan jag äta middag med min sambo? Vi får se.

Vilket annat yrke förväntas det att personalen ska arbeta åtta, tio, tolv timmar utan att hinna äta? Dessutom jobbar vi med liv. Jag tror att de flesta kan hålla med om att det är positivt om ens läkare hinner ta sin matrast på 30 minuter så att denne på så vis inte svimmar innan det är dags för nästa patients bedömning.

Annons

Annons

"Det har varit mycket i några veckor nu, men snart blir det nog bättre", något som sägs på repeat av vårdpersonal. Att konstant känna sig otillräcklig medför en etisk stress som gör att många blir sjukskrivna, byter arbetsplats eller till och med yrke. Vården i dag är inte hållbar, men hur lagar vi den?

En trött sjuksköterska

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy