Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaChefredaktörens krönikor

Katarina Ekspong
Därför intervjuar Gefle Dagblad en utvisningsdömd man som hotat en av våra reportrar

Gefle Dagblads intervju med den utvisningsdömda Gävleimamen väckte många reaktioner både i sociala medier och via mejl. Men i vårt uppdrag ingår att både lyssna och granska – samtidigt.

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Katarina Ekspong, chefredaktör och ansvarig utgivare på Gefle Dagblad.

Bild: Anna Höglund

Annons

Majoriteten av dem som var kritiska mot intervjun med imamen Abo Raad ansåg att han inte borde få komma till tals.

Gefle Dagblads perspektiv är dock inte att bara låta människor vars åsikter och synsätt alla håller med komma till tals. Vår uppgift är istället att göra händelseförlopp så begripliga vi kan för er läsare. Vårt syfte är att tillföra kunskap, och artikeln med imamen Abo Raad har ett kritiskt förhållningssätt där hans påståenden granskas. Det är en del av vårt journalistiska uppdrag.

För mig som ansvarig utgivare är det väsentligt att vi söker honom i en fråga där han engagerat sig nationellt i en kampanj som sprids globalt. Vi hade redan skrivit om den av regeringen klassade desinformationskampanjen där socialtjänsten och lagen LVU får massiv kritik och Sverige påstås kidnappa barn. Imamen Abo Raad har uttalat sig i frågan i en video, han är en makthavare i Gävle med lokalt inflytande och hans åsikter sprids dessutom vida kring via sociala medier. Vad är det han anser, vilket budskap sprider han?

Annons

Annons

I vår artikel tar vi reda på socialtjänstens skäl till att omhänderta barn, och kammarrättens dom i samma ärende, i just det exempel Abo Raad själv, under intervjun, lyfter fram som ett felaktigt omhändertagande. Myndigheterna ger en helt annan bild än den Abo Raad målar upp. Han nämner till exempel inte att barn i familjen vittnat om misshandel. Vi avslöjar också en möjlig orsak bakom faktumet att det finns en överrepresentation av utrikes födda bland tvångsomhändertagna barn. Anledningen är att familjer vägrar ta emot det stöd socialtjänsten erbjuder på frivillig väg, innan en tvångsomhändertagning sätts in. Det behöver förstås inte vara hela förklaringen, men den lyfts fram av samma forskare som Abo Raad själv hänvisar till när han talar om överrepresentationen. I vår artikel framkommer också Säpos perspektiv på desinformationen.

Vi har tidigare i en rad artiklar berättat om Gävleimamen och det utvisningsbeslut som finns. Faktum är att Gefle Dagblad granskade Gävle moské och imamen långt före Säpo klassat honom som ett hot mot rikets säkerhet. I samband med den granskningen blev redaktionen utsatt för bombhot och den dåvarande chefredaktören utsattes för mordhot, vilket imamens släkting dömdes för. Vi har ändå fortsatt att granska, bland annat om kopplingen till den privata Nya Kastets skola. Där utsattes en av tidningens reportrar för ett olaga tvång av Abo Raad, som han i sin tur dömdes till böter för i tingsrätten.

Annons

Annons

I åratal har alltså Gefle Dagblad gjort granskningar. Först senare fattade regeringen beslut om att Gävleimamen skulle utvisas. Något som för övrigt inte kunnat genomföras. Och långt senare har Nya Kastets skola stängts av Skolinspektionen.

Vi har gjort journalistiken därför att vi vill ge perspektiv, kunskap och granska lokala makthavare. Och då ingår att försöka få intervjuer med dem samt att kritiskt syna vad de säger.

I övrigt: Anschluss

Först blir några bitar av Ukraina utbrytarregioner. Efter några år erkänner Ryssland dem och går in med militär. Och plötsligt fungerar retoriken att styrkorna är fredsbevarande förvånansvärt väl bland en massa människor. Det får mig på något vis att tänka på begreppet Anschluss, som Tysklands annektering av Österrike kallades 1938. Då var det bara början.

Annons

Annons

Till toppen av sidan