Annons

Annons

Annons

Annons

Agnes kulturhus

Debatt: "Glöm inte Kerstin Rönnqvisths insatser!"

Barbro Sollbe om Gävles förhållande till Agnes von Krusenstjerna och insatserna som Agnes von Krusenstjerna-sällskapet har gjort för att bevara minnet av författaren i staden.

Från när Agnes von Krusenstjerna-sällskapets samling flyttade till högskolans bibliotek.

Bild: Kristian Ekenberg

Annons

Agnes kulturhus ska snart växa upp på den plats där Rettigs tobaksfabrik och senare Böndernas hus/Stadsbiblioteket stått. Då kan det vara lätt för samtida kulturpolitiker att berömma sig av att de, just de, äntligen givit Agnes von Krusenstjerna den uppmärksamhet hon förtjänat.

I hennes böcker, skrivna mellan 1917 och 1938, anlades ett kvinnoperspektiv på samtidens manspräglade sexualideologi. Detta togs illa upp, och ingen av 1930-talets svenska romaner utsattes för så omfattande och hätska angrepp som hennes ”Fröknarna von Pahlen”-serie i sju delar. Författaren stämplades som sinnessjuk och en fara för ungdomens moral. Hennes böcker placerades i bibliotekens giftskåp.

Glöm inte Kerstin Rönnqvisths insatser när kulturhusets tillkomst framöver ska beskrivas!

Annons

Annons

Det är väl denna skugga som orsakat att man i Gävle så länge legat lågt med att visa erkänsla för hennes författarskap. Fast hon inte bodde här mer än sju år under sin uppväxttid, återkom intryck från Gävleåren i många av hennes böcker. Hon skildrade Gävlemiljöer och – med lätt förklädnad – Gävlebor, även sin egen familj.

Trots att det inte funnits så många litterära storheter i vår stad, och trots en avsevärt förändrad attityd till Agnes von Krusenstjernas verk, dröjde det till 1996 innan intresset för denna författare tog sig uttryck i en lokal vänförening, Agnes von Krusenstjerna-sällskapet. Det var en ideell förening som inte bara ville främja intresset för författaren utan även vara en länk mellan hennes banbrytande konstnärskap och samtida unga diktare.

Agnes von Krusenstjerna har nu fått ge namn till Gävles nya kulturhus. Arkivbild.

Sällskapet hade därför inte bara möten med föreläsningar, uppläsningar, studiebesök och dylikt utan delade också ut ett årligt Agnes-pris. Det gick till en lokal 15-19-åring som belöning för en novell eller ett antal dikter av konstnärligt värde. Landshövding Lars Eric Ericsson stöttade. På slottet i Gävle döptes Stenköket om till Agnes von Krusenstjerna-salen, och sällskapet disponerade salen för sina aktiviteter och för sitt arkiv.

Annons

Själen i sällskapet var ordföranden Kerstin Rönnqvisth, född 1932. Hon var huvudlärare i franska och filosofi på Vasaskolan, där hon även undervisade i tyska. Utan att kanske vara en utpräglad föreningsmänniska drog hon det mesta av lasset sedan starten.

Jag minns inte hur länge sällskapet fick vara kvar i den fantastiska miljön på slottet. Däremot vet jag att jag år 2002 föreslog kultur- och fritidsnämnden att ge henne ett av kommunens honnörsstipendier för sitt engagerade arbete med att dels lyfta fram den banbrytande författaren Agnes von Krusenstjerna, dels stötta unga lokala skrivarförmågor. Glöm inte Kerstin Rönnqvisths insatser när kulturhusets tillkomst framöver ska beskrivas!

Barbro Sollbe

Annons

Annons

Till toppen av sidan