Den som googlar på landskapsrätter kan läsa att Gästrikland representeras av sotare med färskpotatis, medan Hälsingland får stoltsera med sin Hälsingeostkaka.

– Ja, ibland kan det vara de mest fantastiska rätterna. Men kanske kan de piggas upp? Eller är det dags att byta ut något?

Nu tycker Per Bill, som i egenskap av landshövding för Gävleborg representerar båda landskapen, att det är dags att ompröva gamla sanningar.

– Det började med att jag fick ett mejl från Carl Jan, säger han.

Den Gastronomiska Akademien hade haft möte och väckt tanken på att göra ett omtag med Sveriges landskapsrätter, helt enkelt med syftet att få fart på den spirande måltidsturismen.

– De vill väcka nya generationers intresse för landskapets betydelse för varor, säger Per Bill och konstaterar att den typen av måltidsturism som blivit stor i dag knappt fanns för tio år sedan.

– Att det finns folk som åker land och rike runt för att äta. Och är beredda att betala en tia extra för att osten kommer från Järvsö, det är något nytt.

Per Bill nappade på förfrågan från gastronomilegendaren Carl Jan Granqvist och ringde i sin tur upp Hans Erik "Laban" Holmqvist från föreningen Matvärden, som Gefle Dagblad under hösten arrangerade Smakkampen tillsammans med.

Nu efterlyser de båda Gefle Dagblads läsares tankar.

– Sotaren är ju vårt arv. Men är det så vi tycker att Gästrikland smakar i dag? Tittar vi på vilka guldmedaljer som Bergmans har vunnit har det inte bara varit pepparlax, säger Hans Erik Holmqvist och syftar på Bergmans fisk i Norrsundet som vann fyra guldmedaljer i SM i mathantverk i fjol.

De idéer som samlas in ska mynna ut i en provlagad meny som ska serveras på Gävle slott i maj.

Om sotare är den traditionella landskapsrätten anser nog många i dag att bearnaisesås har etablerat sig som dess arvtagare, på gott och ont.

Har bearnaise en plats i Gästriklands landskapsrätt 2022?

– Det är kanske svårt att på allvar koppla dragon till Gästrikland. Men om vi leker med tanken att vi gör någon emulsion smaksatt med havtorn och granskott?, funderar Hans Erik Holmqvist.

Per Bill hoppas locka andra lokala hantverkare till projektet, inte bara matproducenter. Han efterlyser till exempel tillverkare av lokala bestick, porslin och glas.

Målet är att kunna duka upp en helt lokal trerättersmeny. Det vinnande menykonceptet ska sedan presenteras för den Gastronomiska Akademien på måltidens dag i Stockholm den 20 oktober.

– På Gefle Dagblad vill vi verkligen slå ett slag för det lokala köket, där utvecklingen är stark och spännande. Matintresset är stort, det är ett folknöje att äta på krogen här, och det är hög klass på många restauranger. Därför är det roligt att våra läsare kan påverka ingredienser och smaker i den nya landskapsmenyn, säger Katarina Ekspong, chefredaktör på Gefle Dagblad.

Hans Erik Holmqvist delar in Gästrikands mattradition i tre olika grupper.

• Gästrikekusten

• Skogen

• Bruksmiljö/fäbod

Nu är det alltså upp till Gefle Dagblads läsare att komma med inspel. Vilka ingredienser eller smaker känns självklara på en tallrik som verkligen representerar det moderna Gästrikland?

Fyll i enkäten nedan. Senast den 10 april vill vi ha in ditt svar.