Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaGävle

Larry Forsberg
Mina ryska vänner

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Annons

Selina flyttade från Magnitogorsk till Moskva för att gå någon form av konstnärlig utbildning, och blev kvar där. Hon har fyllt 30, men lever fortfarande livets glada dagar i klubbland. Förmodligen är hon väldigt vacker, men det är svårt att veta säkert; hennes selfies är alltid hårt filtrerade och retuscherade.

Max från Sankt Petersburg är en framgångsrik discjockey som sedan några år tillbaks också driver ett skivbolag. Trots att han närmar sig 50 har han stenkoll på den nya musiken när han spelar på klubbarna hemma i Ryssland och i Estland, där han drar fulla hus. Men hans skivbolag ger huvudsakligen ut nypressningar av gamla 80-talsklassiker.

Och Pavel lever för sina fotografier; han plåtar allt. Ingen lägger upp så många foton på sociala medier som Pavel. Hans favoritmotiv är gamla historiska, ryska byggnader. Vad Pavel gör när han inte fotograferar och springer runt på loppisar har jag ingen aning om. Kanske är det det enda han gör.

Annons

Annons

De här tre personerna känner inte varandra, men de har en sak gemensamt förutom att de är ryssar; de älskar syntpop från 80-talet. Det är därför vi har hittat varandra på sociala medier. Givetvis känner vi inte varandra särskilt väl egentligen, men våra relationer har ändå utvecklats genom åren. Selina vill förutom tips på bra synth också att jag ska lägga upp fler bilder på min vovve, eftersom hon älskar hundar. Pavel hoppas kunna komma hit och hälsa på en dag, och plåta historiska byggnader och gå på loppisar och leta Boney M-skivor. Och Max har till och med gett ut en cd med mitt band Eurotix, och vill väldigt gärna följa med mig ut och segla någon gång. Kanske hade det kunnat bli av redan i sommar. Men det kom ett krig i vägen.

Bara ett par dagar in i invasionen kom besked att Facebook och andra västerländska plattformar stängs ner i Ryssland. Pavel hann skicka en grattis-hälsning till mig på min födelsedag den andra mars, men det är det sista livstecknet från honom. Jag svarade honom att jag var bekymrad över situationen i Ukraina, men jag kan se att han inte läst – och förmodligen heller inte fått - mitt svar. Selina kan fortfarande lägga upp sina selfies, men hon svarar inte längre på kommentarer. Och Max har flyttat sitt skivbolag till Estland, så man kan fortfarande nå honom där. Men även han ignorerar alla försök till privat kommunikation.

Annons

Och det går inte en dag utan att jag undrar vad de tänker och känner idag. Vet de om vad som händer i Ukraina? Stödjer de rentav Putin? Jag både hoppas och tror att deras tystnad handlar om rädsla för repressalier, nedstängning av digitala plattformar och möjligen också skam och skuldkänslor. Men jag vet givetvis inte.

Allt jag vet är att jag tills för några veckor sedan hade tre vänner i Ryssland, och jag hoppas att vi när allt detta är över kan vara vänner igen.

Larry Forsberg

Låtskrivare och radiopratare

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy