Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Gävle

Debatt: Kan Sverige nu äntligen gå med i Nato?

Kan Sverige ge upp sin envisa neutrala hållning? frågar sig Gävlebon Carl-Göran Wallman i en debattartikel.

Ska vi också få se den svenska flaggan intill Natos symbol? Foto: TT

Annons

Äntligen har det till slut hänt något i debatten om Sveriges eventuella medlemskap i Nato. Redan 1992 skrev jag en insändare i Svenska Dagbladet och pekade på det enkla faktum att om en organisation eller ett land saknar viss materiel så måste man kunna köpa eller på annat sätt få tillgång till vad man själv saknar. Då skulle Sverige kunna vända sig mot Nato om man gav upp sin envisa neutrala hållning från 1940-talet.

Redan 1948-49 skapades ett embryo till skandinaviskt försvarssamarbete mellan Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige. Inom försvarsledningen skapades en inofficiell grupp som skulle konkretisera dessa planer, men efter någon tid fick gruppen order att lägga dessa planer åt sidan, då Danmark, Island och Norge snabbt valde att ansluta sig till den organisation som bildades med bland annat våra grannländer, och som snabbt blev Nato, the North Atlantic Treaty Organisation.

Annons

Annons

Finland hade snabbt fått kalla fötter och fick signaler från Moskva om att landet skulle överge alla tankar på dessa planer. Min egen far var involverad i detta arbete från svensk sida, och jag minns hur besviken han var. Den som drev på frågan om samarbetet med väst var Herbert Tingsten via Dagens Nyheter. Ett opinionsarbete som idag är bortglömt.

Nato-frågan låg länge och pyrde, men fick dö när den nya borgerliga regeringen beslutade att det mesta av vårt militärs försvar, liksom det civila, skulle skrotas. Den dåvarande moderate försvarsministern Mikael Odenberg hade kurage nog att 2007 under uppseendeväckande former lämna sitt uppdrag då han inte längre kunde se försvarsmaktens personal i ögonen.

Ingen torde i dag bestrida det nödvändiga i en stark försvarsmakt – och kanske rent av söka medlemskap i Nato. Jag minns reaktionerna från framförallt många från vänstersidan från början i debatten om EU-anslutning. Ett vanligt argument verkade vara att det var oss främmande med dessa ”konstiga utlänningar” som skulle lägga sig i vad som händer i vår fredliga del av världen.

Det är onödigt att peka på alla dessa vedervärdigheter som staplas framför oss via tv. Men jag vill påpeka att inget är nytt i historien. Striden mellan storryssarna i Moskva och de så kallade lillryssarna i Ukraina ligger långt tillbaka. Det finns bra litteratur att läsa som belyser både den gamla och den nya utvecklingen. År 1943 skrev en svenska Letta Rudnicka Jaroszinska, som varit bosatt i västra Ukraina, om hur upplevde att den delen av landet på en natt år 1939 övergick till Sovjetryssland enligt Molotov- Ribbentroppakten. Det hon beskriver i sin bok "Mitt möte med Röda armén" skulle kunna vara skriven lika väl idag.

Annons

Annons

I dag kommer uppgifter om att Ryssland anklagar Astrid Lindgren för att ha varit nazist! Man tar sig för pannan…

En modern skildring av Östeuropa är Anne Applebaums bok "Järnridån" om tiden 1945–1956 (Bonniers 2013). Hon har själv judisk bakgrund i Ukraina , och kan verifiera de uppgifter som på senare år kommit fram om att många av de brott som till exempel Katynmassakern 1939-1940 inte alls utförts av tyska styrkor utan tvärtom utförts på direkta skriftliga order från den ryska ledningen i Moskva.

Rysslands hatobjekt nummer ett är Ukrainas president Zelenskyj som har starka judiska rötter och som har många släktingar som har omkommit i Förintelsen.

Den nya amerikanska utrikesministern Anthony Blinken – som anses vara en av USA:s hittills mest kompetente, allt enligt vår egen Ann Linde – har själv månghundraårig släktbakgrund i det judiska Ukraina. När Putin nu säger att Ukraina styrs av nazister så är det bara ett bevis på hur man medvetet far med lögner. Och hur obildad man är. Varje svensk student som vill forska i ett lite speciellt ämne vet ju att allt finns att hämta på internet.

I dag kommer uppgifter om att Ryssland anklagar Astrid Lindgren för att ha varit nazist! Man tar sig för pannan…

Carl-Göran Wallman

Gävlebo sedan 1970. Tidigt verksam inom Utrikespolitiska föreningen, Uppsala universitet.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy