Annons

Annons

Annons

Annons

Gävle

Debatt: Gävles oaser krymper

Lars Torsten Eriksson skriver i en debattartikel om Tolvfors bruk och undrar hur sjukhusets Framtidsbygge kommer att påverka bruksmiljön.

Hur ser kommunen på det unika bruksområdet Tolvfors? Foto: Arkivbild

Annons

I veckan som gick fick Region Gävleborg klartecken att starta sitt Framtidsbygge. Det kommer till slut att ge järnvägen ny sträckning norrut, en ny station vid sjukhuset och en logistikpark för containrar i Hagaström. Det ska ge nya byggnader, broar och bostäder. Det kommer att förändra den norra delen av staden i grunden. Blir det också bra?

Ett framtidsbygge avlöser ett tidigare framtidsbygge. Kring 1800-talets början stod svenska järnbruk i centrum för samhällsutvecklingen. I Tolvfors bruk nordväst om sjukhuset dunkade industrialiseringens friska hammarslag: den herrgård som där blickar ut över Gavleån höjdes en våning till, smedernas familjer fick nya bostäder i faluröda timmerhus på rad och i hammarsmedjan flammade elden dygnet runt. Gustav III visade Gävles betydelse genom att hålla sin riksdag i staden, men då och som nu var orostider med Ryssland. Sverige skulle komma att förlora Finland 1809. Det gäller alltid att i tid se om sitt hus.

Annons

Annons

Det gjorde Carl Gustaf Söderhielm som tog över ledningen av bruket efter sin far Erik. Släkten Söderhielm hade på ett halvt sekel etablerat sig som ett betydelsefullt nätverk med flera bruk, hyttor och gruva i Bergslagen. Carl Gustaf skapade en helt ny framtidsplan för Tolvfors bruk, som redan haft en expansiv och framgångsrik tid bakom sig. Rolf-Gunnar Andersson – tidigare landskapsarkitekt i Gävle – färglade Söderhielms plankarta från 1804 (se bild). Den återger den omfattning som bruket hade i utkanten av Gävle med endast 5 000 invånare. Bruket var en egen värld med järnbodar, kolhus, hammare, såg och tegelugn med mera. Och kvar finns lustholmen i ån och försommarens blommande körsbärsskog och äppelträdgård.

Söderhielms plankarta från 1804.

Tolvfors som Framtidsbygge på 1800-talet upphörde först genom nedläggning av järnframställningen vid den allmänna bruksdöden på 1880-talet. Skogs- och jordbruket upphörde i mitten av 1900-talet. Men kvar finns brukets unika bostäder och parkområden som en väsentlig del av Gävles kollektiva förflutna. Hoppas jag. När samhället förändras, är det viktigt att se, att historien skapat den identitet som framtiden alltid bygger på. Men när sjukhuset i sitt Framtidsbygge nu bygger evakueringsmoduler, naggar man genast denna oas i kanten!

Det får mig att undra hur kommunen och region ser på det unika bruksområdet? Dess historia och parkområde (med Valls hage) behöver integreras i de planer man har den nordvästra utbyggnaden av Gävle. Inte ses som ett hinder, om man vill tala om en hållbar samhällsutveckling.

Lars Torsten Eriksson

Annons

Annons

Till toppen av sidan