Annons

Annons

Annons

Annons

Ishockey

Insändare
Målet borde vara att utbilda svenska spelare

Nu har det gått en tid sen den hysteriska avslutningen i SDHL. Dags för en tillbakablick. Från första match pratade Brynäs om guld. Livligt påhejad av media. Men hur ser Brynäslaget ut? Det kryllar av utländska spelare.

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

"Precis just så ska inte Brynäs agera. Det är sannerligen skamligt att längtan efter guld är större än att bygga långsiktigt."

Bild: Arkivbild

Annons

Man letar med ljus och lykta efter spelare utomlands som kan hjälpa laget att nå den stora drömmen. SM-guld. Men om man vunnit finalen. Kunde Brynäs på riktigt vara stolta av ett guld? Är det riktigt att lägga ner massor av pengar på utländska spelare för att slåss om ett guld. Jag menar att det är helt fel fokus. Brynäs kan absolut inte se sig i ögonen och vara stolt med ett eventuellt guld med bara importer!

Sverige är i dag en B-nation inom damhockeyn. Då borde målet vara att utbilda svenska spelare och låta dom spela i laget. Hur ska vi annars kunna utveckla egna talanger? Vad kostar de utländska damerna? De lever naturligtvis gott på att spela i Sverige. Brynäs har lovat öppenhet. Av det ser vi ingenting. Varför inte tala om vad dessa spelare kostar. De har naturligtvis lön, fri bostad, fri bil, fri mat och fria hemresor. Här borde styrelsen verkligen sätta ner foten och tillåta max en (eller två) utländska spelare i laget. Lägg all satsning på egna spelare. Det gör ingenting att laget hamnar i mitten av serien några år, för att på sikt få ett konkurrensmässigt lag med egna spelare. Det ska absolut inte vara sportchefens ”fria åkning” att köpa spelare på marknaden som det är nu. Häromdagen kunde läsas i GD att sportchefen sparkar den lokala spelaren från Ljusne. Lagets succémålvakt i utbyte mot en utlänning från Modo. Man skäms när man läser detta. Här har vi fått fram en egen toppmålvakt. Hon duger inte nu och ratas därmed. Precis just så ska inte Brynäs agera. Det är sannerligen skamligt att längtan efter guld är större än att bygga långsiktigt.

Annons

Annons

Ingen utöver de allra nördigaste supportrarna är intresserade av att se spelare med bara konsonanter i namnen. Det skröts om att arenan var i princip slutsåld under finalspelet. I själva verket var det inte många som betalade sin egen biljett. Brynäs erkände i media att endast en 1/3 var släppt till försäljning. Övriga, alltså minst 5 000 biljetter delades ut av företag. Att det var mycket folk, var inget uttryck för ett nyvunnet intresse för damhockey. Det var ett uttryck för att det var ett event. Kul att gå och se mycket folk. När serien börjar i höst är det åter max 100 på läktaren. Är det 150 betecknas det som publikrusning.

Till slut en ledarskapsfråga. Delat ledarskap fungerar ingenstans. Ej heller i Brynäs. Delat ledarskap innebär att ingen har ansvar. Helt fel att Brynäs har två sportchefer. Även här borde styrelsen sätta ner foten och Brynäs måste bestämma sig. En är sportchef och den andre är biträdande eller ställföreträdande. Och det ska självfallet även vara en klar löneskillnad.

Obegriplig damhockey

Annons

Annons

Till toppen av sidan