Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Tre centrala prioriteringar för Sverige som Natomedlem

Att både Sverige och Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato är väldigt goda nyheter. Och det är en fråga Moderaterna har drivit under nära 20 års tid. Tillsammans med att bygga ett starkt svenskt försvar, är Natomedlemskapet det bästa vi kan göra för att stärka både Sveriges säkerhet, och säkerheten i vår del av världen. Då krävs också att vi, i det nya läget, prioriterar rätt.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M).

Bild: TT

Annons

Moderaterna ser tre centrala områden där vi nu efter beslutet att gå med i Nato, snabbt måste formulera tydliga idéer om hur vi ska agera när vi väl har blivit medlem:

1. Fördjupat samarbete i närområdet

Om Sverige och Finland går med i Nato finns goda möjligheter att utveckla ett bredare och djupare nordeuropeiskt samarbete inom Nato, där både de nordiska och de baltiska länderna ingår. Vi borde till exempel överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper i länderna i östra Europa eller att med vårt stridsflyg delta i Natos incidentberedskap (Nato Air Policing) över Estland, Lettland och Litauen.

2. Använd våra svenska styrkor

Sverige ligger i framkant när det gäller en del tekniska förmågor. Vi har en unik tillgång i form av en avancerad försvarsindustri, som gör Sverige attraktiv som partner i Nato. Vi kan

Annons

Annons

bidra mer än de allra flesta med stridsflyg och ubåtar. Och Sverige skulle kunna bidra mer inom teknologier som telekom och artificiell intelligens. På dessa områden kommer civil teknologi bli allt viktigare också för militära applikationer.

3. Kompetens och struktur

Sverige kommer som Natomedlem behöva sända ut såväl militär som civil personal till Natos olika staber och arbetsgrupper. Redan omedelbart efter vår ansökan kommer Sverige att få tillträde till stora delar av samarbetets formella strukturer. Bara det kommer handla om över hundra personer, som naturligtvis måste vara kunniga och väl förberedda för det arbete som väntar oss i Nato. Lika viktigt är att det både inom försvarsmakten och på Försvars- och utrikesdepartementen finns kapacitet att dra nytta av de lärdomar som görs på plats i Nato. 

Till detta kommer ekonomin. Sverige måste ta fram en tydlig och trovärdig plan för att nå upp till Nato-standard på försvarsanslag om två procent av BNP. Sverige borde bestämma sig för att uppfylla tvåprocentsmålet till 2025. Även satsningarna på det civila försvaret måste bli mer ambitiösa. Här ligger Sverige sedan länge efter.

Nu måste Sverige göra det allra bästa vi kan, av ett helt nytt läge. Bidra till fred och säkerhet på ett helt nytt vis, i Nato. Bistå Ukraina i deras tappra kamp. Se till att svenska kunskaper och förmågor kommer fler till nytta. Sverige kommer nu kunna bidra till fred och stabilitet i vår del av världen på ett helt nytt vis. Vi ser något stort i den uppgiften.   

Hans Wallmark

utrikespolitisk talesperson (M)

Pål Jonson

försvarspolitisk talesperson (M)

Lars Beckman

riksdagsledamot Gävleborg (M) 

Annons

Annons

Till toppen av sidan