Annons

Annons

Annons

Annons

Regeringen sänker BNP-prognosen

Även Finansdepartementet sänker sin prognos för den svenska makroekonomiska utvecklingen, uppger finansminister Mikael Damberg (S) på en pressträff i dag.

– Utsikterna framåt ser inte ljusa ut, säger han för att sammanfatta det ekonomiska läget.

Finansminister Mikael Damberg presenterar Finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna vid en pressträff i Rosenbad.

Annons

Tuffare tider kan väntas framöver, säger Damberg på en presskonferens.

I går meddelade också Konjunkturinstitutet (KI) att man sänker prognosen för svensk BNP-tillväxt och varnade för att den skyhöga inflationen för Sverige in i en lågkonjunktur. KI uppgav då att BNP-tillväxten väntas uppgå till 1,9 i år respektive 1,2 procent nästa år.

I senast föregående prognos från i mars räknade KI med en tillväxt på 3,3 procent 2022 och 2,1 procent 2023.

Annons

Annons

Nu sänker regeringen sin BNP-prognos för 2022 till 1,9 procent. I senast föregående prognos från i april låg den på 3,1 procent.

För 2023 och 2024 räknar regeringen nu med en BNP-tillväxt på 1,1 respektive 2,1 procent. I aprilprognosen var prognosen för de åren 1,6 procent per år i tillväxt. För 2025 ligger prognosen på 2,0 procent, mot tidigare 1,7 procent.

Prognosen för KPIF-inflation – det vill säga inflationen med fast ränta – höjs samtidigt till 6,1 procent för 2022, från tidigare 4,6 procent.

Regeringens prognos för styrräntan höjs till 0,40 procent från tidigare noll i år.

Enligt prognosen räknar regeringen med att den offentliga sektorns sparande slutar med ett underskott på 0,2 procent i år. I april räknade regeringen med ett underskott på 0,5 procent.

För 2023 och 2024 räknar regeringen nu med en BNP-tillväxt på 1,1 respektive 2,1 procent. I aprilprognosen var prognosen för de åren 1,6 procent per år i tillväxt. För 2025 ligger prognosen på 2,0 procent, mot tidigare 1,7 procent.

KPIF-inflationen 2023 och 2024 beräknas i den nya prognosen sjunka till 2,9 procent respektive 2,0, mot 1,8 respektive 2,0 procent i aprilprognosen.

– Utsikterna framåt ser inte ljusa ut, säger Damberg för att sammanfatta det ekonomiska läget på pressträffen.

Han hänvisar till inflationen, som lyft oväntat mycket – mer än vad såväl regeringen som Riksbanken räknat med.

Annons

Nästa år väntas däremot inflationen bli lägre. Det beror på flera faktorer, enligt finansministern.

Annons

Han räknar med att leveransproblemen globalt avtar, energipriserna sjunker samt att en minskad efterfrågan bidrar till att dämpa trycket uppåt på priserna.

Det är dock fortsatt stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen framöver, uppger Mikael Damberg.

Annons

Annons

Till toppen av sidan