Dessutom har lärares administrativa uppgifter ökat samtidigt som lärarkåren vädjat om att de måste minska. Majoriteten av kommunerna har krav på nedskärningar samtidigt som majoriteten av lärarna uppger att de inte hinner få ut sina raster. Pengar spenderas på digitala verktyg samtidigt som eleverna saknar skolböcker. Det är med andra ord uppenbart att kommunerna varken har tillräckligt med resurser eller kompetens för att ansvara för något så viktigt som skolan.

Den utredning om ett statligt huvudmannaskap som tillsattes i samband med Januariavtalet efter krav från Liberalerna skulle ha presenterats under våren och bidragit med ett grundligt underlag för ett förstatligande av skolan. Beslut om ett statligt huvudmannaskap hade alltså redan kunnat vara fattat. Strax innan utredningens offentliggörande gav regeringen dock utredaren nya direktiv och sköt därmed fram utredningens slutdatum till efter valet.

Hade regeringen menat allvar med att få ordning på den svenska skolan hade de låtit utredaren presenterat sin slutsats, oavsett vad resultatet blivit, och därefter fattat beslut. Istället valde de att begrava frågan i en utredning. Det är uppenbart att de vill slippa debatten under valrörelsen.

Skolan kan dock inte längre vänta på Socialdemokraternas maktspel. Efter åtta år vid makten har de fortfarande inte fattat något beslut i frågan. Vi har inte råd med fyra bortkastade år till. En röst på Liberalerna är en garanti för att ett statligt huvudmannaskap hamnar högst upp på dagordningen inför nästa mandatperiod. Utbildning ska inte vara ett postkodlotteri.

Hannes Snabb

Utbildningspolitisk talesperson, Liberala Studenter