Emir Kolic är budget och skuldrådgivare på Konsument Gästrikland. Han möter dagligen människor som är i behov av att få hjälp med sin ekonomi. Vissa är tyngda av skulder medan andra vill ha hjälp med att sätta en budget.

Emir Kolics råd till den som är orolig över sin ekonomi är planering, budget och buffert. Man kan börja med att se över sin inkomster, sina utgifter och sedan planera utifrån det.

Att ta ett lån för att kunna betala sina skulder är sällan en bra idé. Det är bättre att ta kontakt med den man är skyldig, förklara och be om att få dela upp eller skjuta på betalningen.

När man är i en situation att göra en prioriteringsordning på sina räkningar är hyra och el de viktigaste. Därnäst kommer att kunna ställa mat på bordet.

– När det nu handlar om högre elpriser, matpriser, bränslepriser och allt som kopplas till inflationen så har det blivit tuffare för de som redan har det dåligt ställt. Men även de som har det gott ställt får skära ner på vissa kostnader, säger Emir Kolic.

Han säger vidare att det är viktigt att försöka se till att ha en buffert för eventuella oförutsedda händelser.

– Om elpriserna var höga förra vintern så kan man ju förvänta sig att det blir ännu värre den här vintern. Att ha en buffert är jätteviktigt i osäkra tider. Sedan blir det ju extra skört för dem som är i ett ekonomiskt utsatt läge, som inte har möjlighet att ha en buffert. Och nu blir det ännu svårare att spara till en buffert, säger Emir Kolic.

För den som inte klarar sig ekonomiskt finns hjälp att få via olika samhällsinstanser. Det går att vända sig till exempelvis Diakonirådet eller Matakuten. Det finns också fonder att söka.

– Tyvärr har inte schablonbeloppen inte följt med utvecklingen av priserna för exempelvis mat och el, så det blir extra tufft för de som redan har det tufft, säger Emir Kolic.

Anledningarna till att en person hamnar i skuld kan vara vitt skilda. Det kan handla om sjukdom, dödsfall, missbruk. Ibland kan det också vara en orolig anhörig som tar kontakt. Bland de som söker hjälp finns både unga och gamla, låginkomsttagare och höginkomsttagare.

– Ofta är det en skuldsättning, kanske att man levt en längre tid med stora skulder som leder till samtalet hit. Man vill ha hjälp med en avbetalningsplan och eventuellt ansöka om en skuldsanering, säger Emir Kolic.

Under det första halvåret i år har 321 ärenden kommit in. Väntetiden är just nu upp till åtta veckor, men det kan gå snabbare än så.

När man ser tillbaka på hur många som sökt kontakt med budget- och skuldrådgivare de senaste åren så är det en ökning för varje år. Däremot är det än så länge inget som tyder på att antalet ärenden ökat markant just nu.

Det är däremot något som märks på de inkommande samtalen till konsumentrådgivningen.

– Vi har fått många fler frågor om just elavtal och energiområdet än vi fått tidigare. Det är frågor som "Hur tolkar jag min faktura?" och "Vad har har jag för avtal?" Det är en tydlig ökning under det här året, säger Sara Stenquist, enhetschef på Konsument Gästrikland.

Det är ändå en liten del av vad konsumenterna vill prata om. Sara Stenquist säger att av alla frågor de tar emot handlar kanske omkring tre procent om el- och energifrågor, jämfört med 0,5 procent tidigare.

– Vi kan nog räkna med att det fler ärenden till budget- och skuldrådgivningen kommer att ha sin grund i stigande elräkningar. När man får de här höga elräkningarna som måste betalas för att man inte ska få elen avstängd, då kan det få andra konsekvenser som gör att man kommer till budget- och skuldrådgivningen, säger Sara Stenquist.

Riksbankens mål är att inflationen ska vara två procent per år mätt med KPIF, konsumentprisindex med fast ränta.

I juli månad uppgick inflationen till åtta procent, vilket är en minskning från juni då inflationen nådde rekordhöga 8,5 procent.