Ewa Wikman och Jan-Eric Andersson är biträdande rektorer på Stigslunds högstadium. Genom att analysera skolans frånvarosiffror sedan 2015 har de sett en ökande trend.

– Vi har kanske skyllt på pandemin men det visar sig att det fortsätter att gå åt fel håll, säger Ewa Wikman.

– Det är många olika faktorer. Mental ohälsa, konkurrerande saker som dataspel, instabil familjesituation och semesterresor är några av tårtbitarna. Det går inte att säga ett tydligt svar vad det beror på, säger Jan-Eric Andersson.

Stigslunds skola är trots allt, enligt rektorerna, den skola i kommunen med lägst frånvaro. Tidningen har efterfrågat siffror för samtliga av kommunens grundskolor, vilket inte varit möjligt att få fram enligt Utbildning Gävle. Däremot ett snitt för samtliga grundskolor, som redovisas i diagrammet, och visar på samma trend som för Stigslund.

Smarttelefonerna är en faktor som rektorerna vill lyfta.

– Tittar vi på internationell forskning kan man se en dipp i ungdomars psykiska mående sedan smarttelefonen introducerades. Vissa sover med sin telefon som stör nattsömnen. På stan ser vi hur folk alltid går med telefon. Det här skapar stress för hjärnan så visst tror jag smarttelefonen påverkat, säger Jan-Eric Andersson.

– Om vi generaliserar kan vi se att pojkar spelar mer, både på dator och telefon. Flickor är oftare ute på sociala medier där det är viktigt att inte missa något, säger Ewa Wikman.

Enligt Folkhälsomyndigheten har även politiska beslut som förändrat skolan påverkat elevernas välmående.

"Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress kan ses som tecken på att skolan som helhet fungerar sämre än tidigare. Brister i skolans funktion har troligen bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga." skriver myndigheten på sin hemsida.

Tidningen har tidigare rapporterat om hur den nya läroplanen från 2011 skapat en större press och stress hos eleverna.

Monika har sin son på en grundskola i Gävle. Hon menar att kommunen borde klara av att göra mer för att hennes son ska vilja komma tillbaka till skolan efter en tids frånvaro.

– Innan det blir problematisk skolfrånvaro så är det problematisk skolnärvaro. Helt obegripligt att skolan skjuter ifrån sig sitt ansvar och lägger skulden på föräldrarna och barnet, skriver hon till tidningen.

Vad skulle du beskriva som anledning till att ditt barn har en hög frånvaro i skolan?

– Brist på rätt särskilt stöd. Även individanpassade uppgifter utifrån intresse istället för att stelt hålla sig till läroplanen. Det viktigaste, och något som alla skolor gör reklam för, är tryggheten.

Rektor Ewa Wikman ser också att viss frånvaro kan förklaras med att skolan inte klarar av att möta elever tillräckligt bra.

– Det kan vara en av tårtbitarna att eleven inte känner sig stimulerad och utmanad eller om den tycker att det är för svårt.

– Vi har speciallärare för barnen som behöver extra stöd men kommer inte barnen hit kan vi inte jobba med de anpassningar som vi har att erbjuda, säger Jan-Eric Andersson.

De tycker att tröskeln hos föräldrar och elever har sänkts för när det är okej att vara hemma från skolan.

– Har ett barn varit hemma tre veckor för ett benbrott blir det lättare att fortsätta vara hemma. Även om eleven har ett giltigt skäl så behöver vi fånga upp eleven så den kommer tillbaka, säger Jan-Eric Andersson.

Nyckeln för att hålla nere frånvarosiffrorna är kommunikation och goda relationer med elever och vårdnadshavare, enligt rektorerna.

– Vi måste ha vårdnadshavarna med oss så de förstår det viktiga med att barnen går till skolan. Samtidigt behöver vi även ha ett bra samarbete med socialtjänsten när det börjar slira och även med BUP, säger Jan-Eric Andersson.

Kommunens grundskolechef Eva Levin är också bekymrad över frånvaron.

– Efter pandemin har vi fortfarande en alldeles för stor andel som inte är i skolan, så det är ett av de prioriterade områdena vi har i alla rektorsområden.