Vi har flertalet gånger berättat om åldöden i Gavleån. För ett år sedan berättade tidningen om hur det låg rekordmånga döda ålar vid Mackmyra vattenkraftverk. Den här fällan sitter uppströms alla kraftverken i ån, vid Forsbacka bruk.

Det hela bottnar i ett miljöprojekt från slutet av 1990-talet när flera 100 000 glasålar (yngel) planterades ut i Storsjön vid flera tillfällen. Där har de levt sitt alldeles egna liv fram tills nu. För efter att de växt till sig i cirka 20 år blir de så kallade blankålar och könsmogna. Det gör att de vill börja sin långa resa på 7 000 kilometer till Sargassohavet där alla ålar leker och förökar sig. Och dör.

– Det är det som är så speciellt med ålen, de som levt här i Storsjön har inte velat vandra förrän nu. Men nu har de fått tillräckligt med fettreserver och energi för att klara den långa resan och kan bilda mjölke och rom längs vägen till Sargassohavet, säger Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid länsstyrelsen när vi ses vid fällan.

När ålarnas instinkt gör att de startar den långa vandringen möter de sitt första, och kanske största, hinder redan efter några kilometer: Ett av åtta kraftverk i Gavleån som de måste passera innan de når havet. Och oddsen för att klara den korta vägen från Forsbacka till Gävle är inte höga.

– Ungefär 25-30 procent klarar sig förbi kraftverken, säger Kalle Gullberg.

Det är den dödsfällan som länsstyrelsen och Gävle Energi i samarbete med yrkesfiskare vill rädda ålen ifrån att möta i det här projektet.

Man fångar helt enkelt in ålarna vid den nedlagda vattenstationen i fällan för att sedan släppa ut dem i havet vid Gavleåns mynning. Men fällan är bara ett testprojekt för att se om den fungerar, och det har den gjort så här långt. Den måste strax tas upp när minusgraderna börjar komma för att inte frysa sönder.

– Vi har räddat ett 80-tal ålar som vi kört ned till havet, säger Kalle Gullberg.

Det kanske inte låter som speciellt mycket, men projektet är större än så och testanläggningen hjälper till att trimma in hur en mer permanent lösning skulle kunna fungera. Ålen som fångas används också till forskning (innan den släpps ut).

– Vi kan inte bara rädda ål, utan vi kan även till exempel utveckla fingaller som ska sättas upp i framtiden och hjälpa till att se till att ålarna som tar sig härifrån inte riskerar att dödas redan i Gavleån, säger Kalle Gullberg.

.