Mordet på Campus Sätra skakade om många, inte minst Lars Winges som är lagledare i IK Sätras juniorlag.

– På något sätt raseras allt vi jobbat för. Men jag bryter ihop snabbt och så kommer vi tillbaka starkare med ännu fler aktiviteter i IK Sätra och ännu fler insatser för att skapa trygghet. Det här visar att föreningslivet behövs ännu mer.

Vi spolar tillbaka tiden fyra år. Journalisten Joakim Lamotte sänder live från Sätra centrum där upprörda människor vittnar om ett allt mer otryggt samhälle med bilbränder, skadegörelse, vapen och allmänt stök. Närvarande ungdomar känner sig utpekade och stämningen blir allt mer upprörd.

– Lamotte hetsade allihopa. Det var kaos på Sätra Centrum då, men inför det här valet var det inte så, säger Lars Winges.

Efter sommaren skrev han ett mejl till tidningen där han bad oss besöka stadsdelen för att visa det positiva som händer. Projekten, förebilderna och eldsjälarna har skapat en "vi"-känsla" där målet är att ge barnen och ungdomarna en framtidstro och inte dras in i de ständigt närvarande mörka krafterna.

Gavlefastigheters projekt Nolla Sabbet har fått bort en stor del av skadegörelsen i stadsdelen. Under sommaren har fritidsgården Treffen och IK Sätra anordnat mängder av aktiviteter för barn och ungdomar i åldrarna 6-16 år med ledare i åldern 15-18.

Fältassistenter är synliga och bygger relationer i förebyggande syfte och satsningar på att förankra föreningslivet i stadsdelen har gett resultat.

– I somras nådde vi jättemånga barn och då stökas det inte på kvällen eftersom de är trötta och nöjda efter en dag fylld med aktiviteter, säger lagledaren Lars Winges.

Men fortfarande finns stora utmaningar. Forskning om segregation visar precis på vad som hänt i Sätra.

Barn med utländsk bakgrund växer upp i fattiga familjer där kontakterna med personer med svensk bakgrund är få. Vissa får sällan tillfällen att lära sig svenska vilket skapar problem i skolan där de behöver jobba hårdare än andra för att klara undervisningen.

I segregationens spår gror kriminaliteten. Narkotikaförsäljningen omsätter i dag runt 5 miljarder kronor, pengar som lätt kan locka fattiga ungdomar utan framtidstro.

Utifrån segregationens utmaningar har många Sätrabor valt att kämpa för barnens framtid. Vi besöker IK Sätra där RF SISU Gävleborg bedriver projektet DUFF, De Unga – Framtidens Förening. Jonna-Li Frykmo är projektledare.

– På samverkansmöten ser vi verkligen hur många vuxna som bryr sig och vill att det här ska bli bra för alla i Sätra. Det är Villaföreningen, Hyresgästföreningen, biblioteket, skolan, IK Sätra. Det är så fint att se att alla har samma blick, säger hon.

RF-SISU finns som en utbildningsresurs för alla idrottsföreningar men kan nu, genom en satsning från dem själva och Gävle kommun, fokusera extra på IK Sätra. Genom det tvååriga projektet vill RF-SISU förankra föreningslivet genom IK Sätra i stadsdelen.

Robin Westlin är talesperson för projektet.

– Det är egentligen otroligt hur IK Sätras fotbollssektion går runt på relativt få ideella krafter sett till hur stor verksamheten är, säger han.

Föreningen saknade för några år sedan fotbollslag i flera årskullar. Det fanns varken ledare eller spelare, vilket är märkligt eftersom Sätra är Gävles största stadsdel med 10 500 invånare.

För fyra år sedan var ungdomarna i Lars Winges lag 13 år. Ingen av dem hade utländsk bakgrund.

– Helt otroligt med tanke på hur många som bor i stadsdelen. Vi funderade på hur vi skulle nå fram till barnen med annat modersmål än svenska, säger Lars.

Nya kontakter togs med personer som hade stora nätverk och på så vis nådde de ut till fler. Plötsligt kom barnen med utländsk bakgrund och det blev en större blandning och fler lag kunde startas upp.

– Politiker som har varit här är intresserade och vill faktiskt hjälpa. Det är skönt att veta för annars om det blir maktskifte inom kommunpolitiken kan det bli ett helt annat spår, säger Lars Winges.

– Alla partier har enats om att idrott är bra och hur det bidrar till en meningsfull fritid, säger Robin Westlin.

Utmaningen i RF SISU:s projekt består till stor del av att skapa förståelse för den svenska idrottsrörelsen i de segregerade delarna och i förlängningen få föräldrar att engagera sig ideellt.

– Det är en nyckel att skapa fler ideella krafter för att det här ska bli hållbart även när projektet slutat. Vi behöver hitta en modell där många kan göra lite, säger Robin Westlin.

I ett klassrum på Lilla Sätraskolan sitter föreningens P13-lag. Den här eftermiddagen är Olof Hansson och Ahmet Bölüktas från RF SISU Gävleborg på plats för att tala om vikten av att behandla varandra med respekt och tips på hur du lyckas både på fotbollsplan och utanför genom att sköta kost, sömn och motion.

– Förra veckan pratade vi om attityder och vilka drömmar vi har. Jag är säker på att alla som är här kan uppnå sina drömmar men det handlar om vilka val vi gör i livet. Det måste vi förstå, säger Olof Hansson framför ungdomarna.

Nahoom Teklai och Fajr Abou Ismaiel sitter tysta i sina bänkar och lyssnar.

– Det är inte så lätt alltid att hitta en hobby, så då känns det bra att ha träningen att gå till så jag har något att göra. Vi är som en familj i laget, säger Nahoom Teklai efteråt.

– Här får vi lära oss att inte ta fel väg mot kriminalitet, säger Fajr Abou Ismaiel om eftermiddagens föredrag innan han snörar på sig fotbollsskorna och springer ut på Treffens konstgräsplan.

Båda Nahoom Teklai och Fajr Abou Ismaiel brukar även vara på fritidsgården och känner att de har en rolig fritid utanför skolan.

För ICA-handlaren Fredrik Rydberg är det tydligt att Sätra har förändrats sedan Lamotte filmade på Sätra centrum för fyra år sedan.

– Det är inte är ett lika hårt klimat som tidigare. Mycket handlar nog om alla ideella saker som görs där folk får träffas och prata. Även om projekten är för att stödja de stökiga ungdomarna får även de skötsamma någonting tillbaka, vilket är de flesta.

Sedan kan det fortfarande upplevas som oroligt på Sätra centrum.

– Står det ett gäng som skojbråkar och pratar högt kan jag förstå att det kan uppfattas som obehagligt, men min personal känner sig inte otrygga med dem mer än att det kan vara störande.

Tidigare blev personalen sämre bemötta?

– Det har blivit mycket bättre. Det kan finnas någon enskild individ men det finns ju överallt, säger Fredrik Rydberg.

I nästa del träffar vi Haidar Abdallah som växt upp i riktig segregation och i dag blivit en förebild för många barn och unga i Sätra.

Läs även: Mordet gör Marco mer beslutsam att kämpa för de unga i Sätra