Nicklas Gustafssons brinnande engagemang och vinnarskalle har setts både på innebandyplanen och nu när han har varit skadad även på sidan av planen.

Han är en frisk fläkt som inte viker sig en tum varken fysiskt på planen eller när det kommer till att säga vad han tycker. Han har saknats i kedjan med Billy Nilsson och Oskar Strand Söderholm.

✔Så gör du för att se Pixbo-GGIK utan kostnad som prenumerant!

Han är busen från Södertälje som blev elitidrottare.

Egentligen av en slump.

– Egentligen brydde jag mig in så mycket om innebandyn. Det är en gammal tränare till mig i Älvsjö som fick mig att inse att jag har potential. Jag brydde mig inte om innebandyn, jag gjorde annat, var ute på nätterna och rände.

Var du en buse?

– Ja, det var en dålig period i mitt liv men Jonas Gafvelin gav mig chansen i division 1. Han tog mig under sina vingar. Jag var bråkig som fa-an men han trodde på mig. Efter det slängde jag ciggpaketet och det var bara att köra. Det har bara gått bättre och bättre sen dess. Han trodde på mig, han ringde mig väldigt ofta, jag sov hos honom och han tog hand om mig på alla sätt.

– Han betyder väldigt mycket för mig än idag. Han har varit som en extrapappa under några år. Inte för att jag inte hade någon pappa men jag har extrem respekt för honom.

Vem var den där kaxiga snubben från Södertälje?

– Jag var väldigt kaxig. Jag har alltid sportat men jag har aldrig tagit det seriöst, jag har skippat många träningar och matcher. Men det vände tack vare honom.

Vad betyder den vändningen i livet för dig?

– Väldigt mycket. Efter det höll jag på att falla tillbaka i dåligt umgänge några gånger men sedan jag väl flyttade hit till Gävle har jag verkligen vuxit som människa och blivit någon helt annan. Det är jag jättetacksam för. Jag är jättestolt över mig själv såklart.

Till GGIK kom han säsongen efter att man åkt ur SSL. Han blev scoutad och värvad hit till säsongen 2016.

– Det var skönt att slippa Stockholm och börja på ny kula. Jag var säkert inte jätteomtyckt i början. Jag hade en attityd när jag kom hit först också. Nu är det annorlunda.

Han har vänt kaxigheten och osäkerheten till en vinnarmentalitet. Fortfarande lika utåtriktad och vass men mer riktat mot lagandan och hjärtat för klubben och sporten.

– Jo, attityden finns kvar, jag kommer alltid att ställa mig längst fram i ledet för laget. Jag brinner ju så.

Sanningen är att Gustafsson hade tänkt att lägga klubban på hyllan den här säsongen. Men när man klarade SSL-kvalet så ville han ge det en chans att ta det hela vägen.

– Det var också en grej. Jag hade slagit vad med en kompis när vi var yngre typ "undra hur långt vi skulle kunna gå om vi satsade, tror du vi kan nå SSL?". Jag ville känna att jag gjorde det och kom dit även om jag velat sluta många gånger på vägen. Det var det som gjorde att jag skrev på ett år till.

Hans flickväns stöd var väldigt bidragande.

– Jag hade verkligen tänkt att sluta. Motivationen fanns inte för att det tar så mycket tid. Alla måste ju jobba och man hinner knappt träffa sin flickvän eller ha nån fritid. Men hon blev nästan gladare än jag när jag skrev på, hon stöttar mig och älskar att titta på mina matcher.

Gustafsson skadade sig i DM-finalen precis innan SSL-premiären och tvingades därmed till en knäoperation. Detta gör att han fortfarande väntar på sin SSL-debut.

Hur har rehaben varit?

– Det har varit hemskt. Sjukt drygt. Jag hade förhoppningen att bara missa två matcher och det blev långt från sanningen. Det gör fortfarande lite ont, men nu ska jag köra. Det är hemskt att sitta på sidan och se laget fallera, det är hemskt att inte kunnat göra något.

På lördag ska han äntligen få göra sin efterlängtade SSL-debut borta mot Pixbo.

– Det har varit så himla tråkigt att vänta på det här. Jag skadade ju mig en vecka innan och där och då trodde jag att jag skulle vara borta hela säsongen. Då tappade jag all motivation igen. Det tog mycket längre tid än jag trodde, jag har ju så gärna velat hjälpa laget när det gått dåligt. Så nu är jag skittaggad, jag ska spela på lördag. Det kommer bli skitkul! Jag tror vi kommer tillbaka starkare, jag tror stenhårt på oss.

GGIK har alltså noll poäng efter sju matcher och har under landslagsuppehållet hunnit träna in sig med nya tränarduon Andreas Kilsson och Lennart Liljedahl.

– För oss är de inte nya. Egentligen tog Andreas över rodret från början. Vi följde hans taktpinne. Det var naturligt att han tog över rollen. Det har gett ett lyft och bra stämning. Nu under uppehållet har vi ökat dosen från tre till fyra träningar och kört mer fys. Det har varit ett viktigt uppehåll. Det blir ju motgångar och folk som spelar med dåligt självförtroende. Det blir svårt att göra något kreativt när allt går emot en. Det har varit tufft och vi behövde det här uppehållet för att hitta tillbaka till det vi en gång var.

December blir en avgörande månad då man möter AIK, Mullsjö, Dalen och Jönköping. Lag som ligger på den undre halvan av tabellen.

– Vi borde ta sex till tolv poäng där. Gör vi inte det, då ser det riktigt tufft ut. Vi borde redan ha vunnit några matcher.

Om ni klarar kontraktet, blir det mer innebandy för dig då?

– Det beror på hur kul det är att spela i SSL, jag har ju inte hunnit prova det än, skattar han och fortsätter:

– Men jag är inte omöjlig. Min flickvän vill ju det.