Klass 5D:s första lektion för dagen är lite speciell. Tack vare extra medel för att öka kunskapen och intresset för att läsa och skriva har Umeåförfattaren Anna Holmström-Degerman kommit på besök för att undervisa.
– Det är bra att en författare kommer hit så vi lär oss skriva texter, säger eleven Abdi Naser Abdullai som har utländsk bakgrund.

Abdi Naser Abdullai tycker om att läsa böcker. – Det är bra att en författare kommer hit så vi kan bli bättre på att läsa och skriva texter, säger Abdi Naser.
Bild: Johan Järvestad
– Jag är född i Sverige, men är en somali, säger han.
Vad gillar du för böcker?
– Gärna faktaböcker om djur, länder och idrott. Jag har läst alla böcker som vi har hemma och förra året lånade jag hem tio böcker som jag läste ut på några veckor, säger Abdi Naser.
Annons
Annons

Shireen Ibrahim har lärt sig att tala svenska på kort tid.
Bild: Johan Järvestad

Umeåförfattaren Anna Holmström-Degerman besökte klass 5D på Lilla Sätraskolan.
Bild: Johan Järvestad
I samma klass går Shireen Ibrahim som kom till Sverige 2020 från de kurdiska delarna av Syrien.
– Det var faktiskt lätt att lära sig svenska, men vissa saker har jag inte kunnat lära mig så fort, säger hon.
Vad gillar du för böcker?
– Spännande böcker och fakta om natur och sport, säger Shireen.

Shireen Ibrahim och Abdi Naser Abdullai sitter bredvid varandra i klass 5D på Lilla Sätraskolan.
Bild: Johan Järvestad
Klassens mentor Catalin Szombati Björklund har imponerats av hur Shireen anpassat sig till den svenska skolan.
– Hon är en riktig förebild för hur man kan bli duktig i svenska språket och på så vis lyfter hon även andra, säger Catalin som själv kom till Sverige som 8-åring från Ungern i början på 80-talet.
Då var eleverna med utländsk bakgrund en minoritet, i dag är de på vissa skolor en majoritet.
– Vi med utländsk bakgrund kunde träna det svenska språket mycket mer både i skolan och på fritiden. Skolan kunde då också lägga ner mycket mer extratid på de utländska barnens språkutveckling, säger Catalin.
Annons
Forskning visar att barn som växer upp i segregerade områden har sämre livsmöjligheter sett till skolresultat, utbildningsnivå, hälsa och chans att komma in på arbetsmarknaden. Det visar en rapport som sammanställt forskning om segregation och överlämnades till regeringen 2019.
Annons
En sjuttonåring som kontinuerligt läst böcker i uppväxten kan ungefär 50 000-70 000 ord medan en sjuttonåring som inte läst under uppväxten bara kan 15 000-17 000 ord.
På en skola som Lilla Sätra blir det därför extra viktigt att satsa på att eleverna hittar ett intresse för läsning. För fem år sedan fick skolan ett eget bibliotek och läraren Ann-Christine Westh kunde övergå till en tjänst som skolbibliotekarie.

Ann-Christine Westh, skolbibliotekarie på Lilla Sätraskolan, har sett hur elever som bott i Sverige hela livet men växt upp i ett segregerat område har det svårare med läsningen. – Vissa kanske knäckt läskoden men inte riktigt har läsförståelsen, säger hon.
Bild: Johan Järvestad
– Det har blivit ett ökat intresse för läsning och jag kan hjälpa barnen att hitta böcker på deras nivå samt köpa in böcker som passar. Mentorerna har inte den tiden, säger hon.
Författaren Anna Holmström-Degerman har arbetat som skolbibliotekarie.
– Skolbibliotek och bibliotekarie är viktigare än allt. Har du ett läsmotstånd och får en bok som är tråkig, då är läsning tråkigt. Ofta behövs hjälp så eleven får en bok som passar utifrån intresse och läsnivå, säger hon.

Umeåförfattaren Anna Holmström-Degerman brinner för få barn att läsa mer. – Tappar man läsförmågan tappar man ett ordförråd och till slut blir det ett demokratiproblem, säger hon.
Bild: Johan Järvestad
Annons
Ann-Christine Westh har sett att elever som är födda i Sverige men växer upp i ett område där det främst bor personer med utländsk bakgrund har det svårare.
– Vi kämpar jättemycket med läsning på mellanstadiet som man egentligen ska klara av på lågstadiet. Glappet blir stort och det följer med hela vägen genom skolan, säger hon.
För Catalin Szombati Björklund har segregationen även blivit tydlig när eleverna åkt utanför skolområde. Hon minns en tidigare klass som vann priset att få besöka Science Center i Borlänge.
Annons
– På bussen märkte vi att många inte tidigare sett de svenska vyerna, hur Sverige ser ut. De vet egentligen inte vad Sverige är. Vi behöver föra samman dem oftare i både idrottsliga och kulturella sammanhang så de får umgås på ett annat sätt, säger Catalin.

Lilla Sätraskolan.
Bild: Johan Järvestad
Trots utmaningarna känner hon en stor optimism.
– Jag är inte orolig för eleverna och tror att vi har en bra positiv påverkan på dem.
Lilla Sätraskolan erbjuder även studiestöd två gånger i veckan.
– Det känns som att det är fler och fler som talar gott om oss som skola. Både gällande tryggheten och det kunskapsmässiga. Det känns även som att vi är på väg att behålla fler svenska barn vilket är bra för integrationen, säger Catalin Szombati Björklund.
Hon tror att både barn med svensk och utländsk bakgrund tjänar på att blandas på skolorna.
– Vi kan lära oss av olikheter men också förstå att vi är väldigt lika. Nu ska vi även ha föräldrakvällar hos oss, där alla föräldrar får mötas och integreras de också, säger Catalin Szombati Björklund.