Tidningen har tidigare berättat att det oftast inte går några barn med svensk bakgrund på Sätragården. Anledningen är enligt förskolechef Camilla Larsson bostadspolitiken, vilket biträdande rektor Anita Kiuttu håller med om.

– Man måste blanda, men det fattas här. Bostadspolitiken är viktig, hur bygger man för framtiden?, säger hon.

Så sent som 2018 fick förskolan nya grannar då tre nya höghus med hyresrätter stod klara precis intill Sätragården. Tack vare det statliga investeringsbidraget kunde hyrorna i de 117 nya lägenheterna bli tio procent lägre.

Samma modell används för att nu få ner hyrorna på de 500 nya hyresrätter som byggs på Sicksackvägens parkeringar.

– Vår ambition är att bygga med investeringsstöd så att vi får rimliga hyror. Bostäder som människor har råd att bo i, berättade Amastens vd Mikael Rånes tidigare.

De billiga hyrorna innebär att personer med försörjningsstöd har möjlighet att söka de nya lägenheterna.

Tidningen pratade tidigare med Runak som har sin dotter på Sätragården.

– Invandrare med låg inkomst har svårt att hitta lägenheter och då tackar man ja till billiga hyresrätter vilket gör att alla samlas ihop här. Jag hoppas att de ska lyckas få många svenskar att flytta in nu i området som byggs. Om inte det fungerar, då har de misslyckats, säger han.

Centerpartiets Erik Holmestig är ordförande i Gävle kommuns samhällsbyggnadsutskott, som har beviljat byggprojektet för nya hyresrätter vid Sicksackvägen genom att sälja kommunens mark.

– Jag tror att de här nya lägenheterna kommer ge positiva effekter. Det kommer in fler människor som kommer berika området.

Har det fungerat bra eller dåligt för området runt Sicksackvägen utifrån ett segregationsperspektiv tycker du?

– Sicksackvägen är lite problematisk med tanke på de socioekonomiska utmaningarna, som i sin tur kan bero på svag anknytning till det svenska samhället. Jag skulle önska en större blandning av människor och det kan komma nu när det byggs fler lägenheter.

Är det inte själva boendeformen med låga hyror som är svaret till att det finns många i området som har en svag anknytningen till det svenska samhället?

– Så är det säkert. Människor söker sig säkert också till områden där man har sina sociala nätverk.

Hur kan då svaret för att motverka segregation vara att förtäta området med samma boendeform?

– Det finns ett begränsat antal personer som är i behov av försörjningsstöd. När den marknaden är mättad kommer det in fler som inte är i behov av försörjningsstöd som flyttar in här.

Finns forskning som visar på effekterna som du talar om?

– Det kan jag inte svara på.

Gävlebon Lina Hedman har forskat kring segregation och flyttmönster på Uppsala universitets institut för bostads- och urbanforskning. Hon har svårt att se att de nya hyresrätterna kommer att bidra till att en mer lyckad integration i området.

– Genom att bygga hyresrätter i ett område med hyresrätter bygger du in förutsättningar för segregation.

Riskerar det då att förvärra segregationen när det blir fler som bor i området?

– Flyttar det in fler som liknar de som bor där kan det förvärra segregationen. Det krävs att det ska flytta in en annan grupp för att minska segregationen.

Enligt Lina Hedman blir det fel att benämna ett område som segregerat. Istället är det staden som är segregerad, då människor ur olika samhällsklasser bor uppdelat. Men oftast är det den del av staden där det bor en koncentration av resurssvaga personer som blir förlorarna på uppdelningen.

– Det är ett större bekymmer att din familj har en låg inkomst än var du bor, men utöver saker som inkomst, utbildningsnivå och så vidare finns även en konsekvens av var du bor som kan påverka dina livsmöjligheter. Det kan exempelvis handla om lokala förebilder, kvalitet på lokala skolan, utbudet i närområdet och kriminalitet, säger Lina Hedman.

Politiker Erik Holmestig tror inte att det är bostadspolitiken som kommer att lösa samhällets problem med segregation.

– Det är marknaden som har sagt att det är hyresrätter som är gångbara nu. Vi hade gärna kunnat se att det varit bostadsrätter också, men nu är det hyresrätter.

Håller du med om att det är svårt att jobba emot segregation om marknaden styr?

– Jojo, så är det.

Vad tänker du då kring utmaningarna som samhället har framåt?

– Vi måste försöka att träffas mer över gruppgränserna och det behöver ske tidigt. Här är det viktigt att alla kan få ett eget arbete och en egen inkomst med de friheter det ger. Alla barn och unga måste ges möjligheter till en bra utbildning. Det är här jag tror nycklarna till vår samhällsutveckling ligger.

Men utifrån bostadspolitiken blir det en svår nöt att knäcka?

– Ja, så är det, säger Erik Holmestig.