Han beskrivs som en ikon. Rachid Misk har hållit ordning i Gävle i 25 år och älskar fortfarande sitt jobb. Med ett brinnande intresse för att arbeta med människor valde han att gå från entrévärd till ordningsvakt.

– Jag gick utbildning hos polisen och det var där det började.

Nuförtiden jobbar han på Hits for you. Men allt började på Hang loose. Genom åren har han sett mycket fylla och stök. Framför allt när han jobbade på CH, dit gäster kom från både Stockholm och Uppsala.

– Det var de som ställde till det för det mesta, säger Rachid Misk.

Liksom den måndagen 2005 när CH brann ner. En man från Uppsala tände eld på stället – något som blev den populära nattklubbens död.

– Det var ingen som trodde att det skulle hända. Jag jobbade ända till sista kvällen, vi hade Arvingarna på besök den sista lördagen minns jag. Man väldigt chockad och ledsen när man hörde det. Det var en del av Gävle som försvann.

Men det är inte bara fylla och stök i yrket. Det som gör att han fortsätter trivas på jobbet är, förutom trevliga gäster, kollegorna.

– Det är halva nöjet och jag har alltid hamnat i ett bra gäng på alla ställen jag varit på under åren. Och här har jag ett kanonbra gäng med en enorm erfarenhet. Ibland när vi jobbar en lördagskväll så har vi tillsammans över hundra års erfarenhet på de gubbar vi har här.

Givet det har han samlat på sig minnen från kvällarna som ordningsvakt.

Ett starkt sådant är när han jobbade på Grand som fick äran att ha Prins Daniel på besök. En person som Rachid Misk, föga förvånande, kände litegrann vid den tiden. Prinsen var otroligt populär och många ville vara intill honom och paparazzis väntade utanför.

– Vi pratade lite om hur vi skulle tackla det och vi bestämde oss för att jag ringde taxin som kom bakvägen. Vi tog ut Prins Daniel genom köksvägen och så åkte han hem därifrån. Han var väldigt nöjd och tacksam för det jag hade gjort. Det är ett trevligt minne jag har, säger Rachid Misk och ler.

Ordningsvakten är ett välkänt ansikte bland de som vistas i Gävles krogmiljö. Det är många som morsar på honom. Så pass många att han själv ibland inte riktigt kan sätta fingret på vem det är.

– Jag känner jättemånga människor, men ibland kan jag inte placera var jag har sett personen. Om det är i krogmiljö eller i vardagsmiljön, där jag jobbar åt ett bevakningsföretag. Det blir ibland frågetecken, men jag hejar i alla fall så, får jag fundera på var jag har sett personen.

Den vanligaste kommentaren han stöter på är personer som vill gå före i kön. Något som också är bland de värsta, eller jobbigaste, gästerna erkänner han.

– Det är många som tror att man känner mig väl. Jag känner otroligt många människor och kan jag hjälpa till så gör jag det. Men jag kan inte hjälpa alla, det är inte alla gånger det går. Vi vill inte ha VIP-kön lika lång som den vanliga kön. Bara för att jag hjälper dig en gång behöver det inte bli så nästa gång.

En stor skillnad idag jämfört med när han började sitt yrke är omfattningen av droger. Rachid Misk berättar att man, på nattklubben, nuförtiden oftast har en anställd stationerad vid toaletterna för att hindra gäster att gå in två stycken.

– Det är en mycket tråkig utveckling med droger, vi ser droger varje helg mer eller mindre. Både killar och tjejer visar tecken på att ha använt droger. Man blir mörkrädd.

Trots att han avvisat många gäster har han aldrig blivit slagen, eller hotats utanför arbetstid. I stundens hetta kan utslängda gäster dock säga ett och annat.

– Ofta vill folk vräka ut sig saker för att få ut sina aggressioner och sedan går de här ifrån. De söker något tillbaka, att jag ska bli arg, men de får inte den effekten de önskar.

Så trixet är att hålla sig lugn?

– Exakt, det är jätteviktigt. Man ska inte brusa upp sig, det är så onödigt.

Men har du aldrig varit rädd?

– Nej, jag har aldrig varit rädd. Om jag går och tänker på rädsla så skulle inte jag fortsätta med det här yrket, då skulle jag ha avslutat för längesen. Jag känner mig trygg i det jag gör och jag har lagstöd för varje ingripande jag gör.

För att vara en bra dörrvakt måste man alltså kunna behålla lugnet, inte brusa upp, och vara kommunikativ. Rachid Misk menar att den sociala biten är viktigare än att ha muskler och vara stark.

– Absolut, sju dagar i veckan. Det är ofta folk är jättetacksamma för att man förklarar det beslut man tagit. Det är inga hard feelings utan de kommer tillbaka nästa helg.

Men det känns som du borde ha slängt ut halva stan genom åren?

– Jag har slängt ut många, absolut, men vi hejar lika glatt på varandra dagen efter. Jag har valt det här yrket för att jag vill prata med människor och det gör jag utanför jobbet också.