De kommer i burar och famnar. I specialryggsäckar med fönster. Katterna avlöser varandra på Evidensia djurkliniken Sandviken. Sedan den 1 januari är det lag på att alla katter ska id-märkas och registeras i Jordbruksverkets kattregister.

– Vanligtvis är det mest kullar med kattungar och hundvalpar som vi märker. Nu kommer väldigt många med vuxna katter, säger legitimerade djusjukvårdaren Rebecca Ståhlberg.

Tvååriga bondkatten Ponyo kommer i en vit och rosa bur som han inte är särskilt förtjust i.

– Men du har ditt gosedjur därinne, säger Amanda Sundberg.

Tommy Sundberg berättar att Ponyo är snäll mot alla och inte rädd för någonting.

– Vi har tänkt på chipmärkning länge. Nu blir det av, säger han.

Chippet sätts in i nacken med hjälp av en spruta. Rebecca Ståhlberg börjar med att sätta på Ponyo en krage.

– Det kan hända att katterna blir arga, det är en ganska grov nål. Men de är tåliga i nackskinnet, säger hon.

Ponyo blir inte det minsta arg – men han ryser i hela benen när chipet åker in.

Efteråt får Tommy Sundberg med sig en blankett med nummer som hör ihop med chipet. Numret ska han skriva in i kattregistret.

Katter kan också märkas med en tatuering i örat.

– Chip är det mest populära. Vi tatuerar om ägarna vill det, då får katten lugnande och så använder vi en tatueringstång. Det kostar mer och tatueringen bleknar bort, men en fördel är att det syns direkt att katten är id-märkt, säger Rebecca Ståhlberg.

Ett syfte med registret är att det ska bli lättare att ta reda på vem som äger en katt. Det tycker Rebecca Ståhlberg är bra.

– Folk kommer ofta in hit med upphittade katter, som till exempel blivit påkörda. Då underlättar det här mycket för oss, vi kan läsa av chipet eller tatueringen och hitta ägaren, säger hon.

Sedan återgår hon till jobbet. Nästa katt är på väg in för märkning.

Även i Jordbruksverkets kattregistrering är trycket hårt – e-tjänsten har kraschat till och från. Myndigheten skriver på sin hemsida att registreringen inte måste ske omedelbart.

I Gävleborg blir det länsstyrelsens uppdrag att kontrollera att den nya lagen efterlevs. Men det innebär inte att personalen ska springa runt med chipläsare och jaga katter.

– Vi kommer i första hand, om vi får kännedom om ett en person inte har id-märkt sin katt, att informera om att den här lagstiftningen finns, säger Jenny Bransell som är enhetschef för enheten för sällskapsdjur och häst.

Länsstyrelsen har även tidigare hanterat upphittade katter, i arbetet med djurskyddskontroller. Då har de frivilliga registren hos SVERAK (Sveriges Kattklubbars Riksförbund) och SKK (Svenska Kennelklubben) varit en hjälp.

– Om vi fått in en anmälan om en katt som verkar sakna ägare och beslutat att omhänderta den katten, har det ibland visat sig att den är märkt och registrerad. Då har vi kunnat titta i de registren för att försöka få kontakt med ägare, säger Jenny Bransell.

Det finns ingen koppling mellan Jordbruksverket och de frivilliga registren. Den som har sin katt registrerad hos SVERAK eller SKK, måste alltså också föra in katten även i Jordbruksverkets kattregister.