Men de som vill ha ett bättre Sätra kommer aldrig att ge upp. De vill bygga en starkare motvikt som i slutändan ska vinna över varje unge. Saknas stödet hemma ska det finnas på fritidsgården, i skolan och i föreningen.

Att se människor engagera sig så för sitt lokalsamhälle är nog bland det finaste jag sett och jag tror det skapar ringar på vattnet. Tänk om jag kan bli som hon eller han?

Men varför är utmaningarna så stora?

Något som jag har svårt att förstå är hur det kan vara tillåtet att ha förskolor där det går uteslutande barn med utländsk bakgrund när vi vet att de hamnar flera år efter i svenska språket.

På mellanstadiet konstateras att kunskapsglappet blir svårt att ta igen och på högstadiet faller vissa elever bort för att ägna sig åt kriminalitet istället.

Att göra det obligatoriskt för kommuner att skapa en blandning i förskolegrupperna skulle inte kosta en krona. Dock är frågan om vi föräldrar är beredda att gå lite längre till förskolan för att få till den blandningen?

Jag hade gärna sett ett forskningsprojekt som undersöker hur det påverkar skolgången när barn som är födda i Sverige inte fått förutsättningar att lära sig bra svenska i förskolan.

Sätra byggdes för en annan tid. I slutet av 60-talet var tanken att alla Sätrabor skulle mötas på de gemensamma ytorna, oavsett om man bodde i villa eller hyreslägenhet.

I dag åker de flesta barnen till skolor utanför stadsdelen, många spelar i andra lag och familjer handlar i affärer utanför Sätra.

När dessutom den lägsta ekonomiska klassen i dag till största del består av personer med utländsk bakgrund innebär bristen på gemensamma ytor att de får svårare att integrera sig in i det svenska samhället eftersom de knappt ser skymten av det.

Jag tror att det är här Sätras framtid står och väger.

Sveriges demografi har förändrats enormt snabbt i ett historiskt perspektiv eftersom vi haft en mycket hög invandring. Vissa äldre känner knappt igen Sverige längre och det är egentligen inte konstigt att det hos vissa skapats en misstänksamhet mot människor som ser annorlunda ut.

Samtidigt finns det många som verkligen uppskattar att vara i en miljö där människor kommer från olika delar av världen. Det kan ge nya perspektiv på många frågor och leda till intressanta samtal.

Sätra står inför en generationsväxling då 70-talets småbarnsföräldrar nu säljer sina villor och radhus. Om de som flyttar in ser det multikulturella Sätra som något positivt och vill leva Sätralivet fullt ut, då kommer Sätra att blomstra igen. För det är just blandningen som är modellen. Vi med svensk bakgrund kan lära oss mycket och de med utländsk bakgrund kan också lära sig mycket.

Vi har sett förr hur stadsdelars rykte kan förändras på bara ett decennium. Kanske blir Sätra Gävles populäraste stadsdel 2035 tack vare de unika erfarenheter som barn som växer upp i stadsdelen kan få.