När ett djur blir påkört ska det rapporteras till polisen. De i sin tur ser till att en eftersöksjägare skickas ut för att söka rätt på skadat eller dött vilt.

– Det är viktigt att rapportera in till polisen när man kolliderat med ett djur. Ett dött djur som hamnat i diket kan locka dit andra djur och det kan leda till fler olyckor på vägen, säger Anders Persson.

Han har själv jobbat med eftersök i mer än 20 år men är numera samordningsansvarig i Gävles södra jaktvårdskrets. Det innebär att han har det övergripande ansvaret för att det finns eftersöksjägare som kan åka ut för att ta reda på trafikskadat vilt.

I Gävles södra jaktvårdskrets finns i dag 15 eftersöksjägare och två nya är på väg in. De är fördelade så att de jobbar i en specifik del av området, men får vara beredda på att bege sig till andra delar av jaktvårdskretsen i vissa fall. Det beror också på vilken eller vilka typer av eftersökshundar som de har. När det sker en viltolycka med rovdjur, som björn, varg eller lo är det speciella jägare som får åka ut.

– Det finns ett fåtal jägare som kan sättas in vid sådana sök med speciellt utbildade hundar, säger Anders Persson.

I takt med att antalet vargar ökar i länet ser jägarna också en större risk med att släppa sin hund lös i samband med eftersök i skogen.

– Ibland måste man släppa hunden lös för att ha chans att komma ikapp ett skadat djur och med vargar i omgivningarna tar man då en risk med sin hund, säger Anders Persson.

Fotnot. Fram till den 18 januari i år har det inträffat 70 viltolyckor i Gästrikland och 7 viltolyckor i Älvkarleby.

Under pandemin skedde en liten minskning av antalet viltolyckor, vilket tros hänga ihop med att man åkte mindre bil under en period då.

Då älgstammen minskat har även olyckorna med älgar blivit färre, medan vildsvinen blivit fler i området och därmed ökar i olycksstatistiken.

Det finns några vägsträckor i länet som är särskilt utsatta för viltolyckor. En av dem är E16 mellan Gävle och Sandviken med flera viltstråk där djuren rör sig.

– Vi har E16 mellan Gävle och Sandviken i vårt område, sedan är det väg 509 mellan Gävle och Hedesunda och väg 56 över Valbo mot Hedesunda. Vi har också E4 från Gävle mot Dalälven och väg 76 från Gävle till Harnäs där många viltolyckor sker. Den största trafiken på de här vägarna är på morgonen och på kvällen. Det är då viltolyckorna händer, säger Anders Persson.

Under förra året inträffade 216 rådjursolyckor inom Gävle Södra jaktvårdskrets, vilket är mer än hälften av de 397 rådjursolyckor som skedde i kommunen.

En eftersöksjägare ska med kort varsel kunna bege sig hemifrån för att söka reda på ett skadat djur eller ta hand om ett redan dött djur.

– Det är ett jätteviktigt jobb som eftersöksjägarna gör, men det är också ett jäkla jobb. Det är ofta obekväma tider och ibland farliga trafiksituationer. Att vara eftersöksjägare är inget som man lever på. Några är pensionärer men de flesta har vanliga jobb.

Eftersöksjägarna får betalt per uppdrag. För ett eftersök av rådjur får de 400 kronor och ett eftersök av älg 700 kronor.

Alltför ofta händer det att trafikanter inte visar respekt genom att sänka farten vid platser där eftersök pågår.

– Ibland är olycksplatserna också dåligt markerade. Jag tror att allmänheten många gånger inte tänker på vem som tar hand om ett djur efter en viltolycka. Alla jägare vill egentligen jaga friskt vilt, som det är tänkt. Att man ställer upp på att söka rätt på ett skadat djur är för att man känner ett ansvar för att djuret inte ska behöva lida, säger Anders Persson.