Det blev en riksnyhet när SD:s Roger Hedlund – numera ordförande för Länsmuseet i Gävleborg – konstaterade att han ansåg att statligt finansierad kultur ska kunna styras av politiken. Fokus ska vara på kulturarv och historia och inte på nutidskonst, menar Roger Hedlund.

Hans syn på vad Länsmuseet ska syssla med är både okunnig och oroväckande och ligger med andra ord väl i linje med partiets syn på kultur.

Partiets nya kulturpolitiska talesperson Alexander Christiansson konstaterade häromdagen att en av de viktigaste uppgifterna på området är att definiera principen om en armlängds avstånd och att det är orimligt att politiker inte ska ha möjlighet att föra diskussion om hur skattemedel används.

Det är inte första gången och inte den sista som politiker har svårt att hålla fingrarna i styr. Minns kulvertkonsten på Gävle sjukhus som väckte känslor och fick såväl moderater som kristdemokrater att kräva hårdare styrning av den regionfinansierade konsten. Hittills har sådana framstötar inte fått några större faktiska konsekvenser.

Debatten om huruvida det offentliga ska finansiera kultur kommer att rasa i det oändliga. Det får däremot aldrig finnas minsta misstanke om att det sker politisk styrning av innehållet i de enskilda konstnärernas skapande, skattepengar eller ej.

Politikernas inblandning är arrogant, som om de skulle kunna mer om kultur än de som faktiskt jobbar med det, men framför allt är det ett hot mot grundläggande demokratiska värderingar när politiker försöker samla politiska poäng utifrån sin egen agenda genom att peta i kulturen.

Ingen kan påstå att kulturen i sig är befriad från politik. Teater, utställningar, konst och litteratur kan i allra högsta grad vara såväl högljudda, kontroversiella och givande deltagare i den politiska debatten – inte sällan är utgångspunkten en annan än etablissemangets och följer inga partiböcker.

Det är som det ska vara och ligger i linje med de nationella kulturpolitiska mål som beslutats av riksdagen, nämligen att kulturen ska vara "en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund".

För kulturskapare och de institutioner de eventuellt tillhör är det grundläggande att politiker ska hålla en armlängds avstånd till kulturen, detta för att den ska kunna förbli fri och obunden.

Det är en av själva grundpelarna i demokratin.

Sverigedemokraternas kultursyn är i bästa fall okunnig, i sämsta fall hotar den viktiga demokratiska principer. Att partiet – som numera styr i regionen tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet – lyckats flytta fram positionerna på området i vårt län säger tyvärr en hel del om även dessa partiers syn i frågan.