Efter att Region Gävleborg lämnade det nationella 1177-samarbetet för att implementera ett eget regionalt system larmade personal om en klart försämrad arbetsmiljö.

Läs mer: Larmet: Kris på 1177 – ledningen sågas efter personalflykt

Kulmen nåddes förra sommaren, då belastningen mot 1177-rådgivningen i Region Gävleborg skapade extremt långa telefonköer. Vid de värsta tidpunkterna rapporterade läsare om kötider på flera timmar.

Nu, drygt ett halvår senare, har Region Gävleborg genomfört en rad åtgärder för att få bukt med problemen.

Ida Kedling, biträdande verksamhetschef och verksamhetsutvecklare för digital vård inom Region Gävleborg, berättar att genomsnittskön in till rådgivningen halverats.

– Vi har haft ganska långa väntetider in till 1177. I somras låg genomsnittskötiden på 60 minuter. I dag ligger den på 30 minuter, säger hon.

Regionens mål är att ligga i paritet med landets andra 1177-enheter. Där ligger genomsnittet omkring 15 minuter.

Att regionen lyckats minska kötiderna kan dels förklaras med ett lägre patienttryck, dels att fler medarbetare har rekryterats.

– Först och främst har vi ett mycket mera stabilt bemanningsläge. Vi har rekryterat och håller på att rekrytera fler. I somras hade vi dessutom många semestrar och ett mycket högre tryck in till 1177, säger Ida Kedling.

En bidragande orsak till det minskade trycket är att frågor och ärenden kopplade till pandemin minskat avsevärt.

Beslutet att lämna det nationella 1177-samarbetet grundar sig i en vilja hos regionen att ha full kontroll över vården som erbjuds invånarna.

Genom den egna digitala plattformen Min vård Gävleborg hoppas regionen erbjuda en bättre vårdupplevelse.

Övergången från det inarbetade nationella verktyget till det egenutvecklade lokala möttes däremot av skarp intern kritik, enligt källor till tidningen.

Enligt dessa var regionens egna version av 1177 inte lika väl utbyggd som den tidigare och dessutom krångligare att använda. Något som kritikerna menar bidrog till de långa väntetiderna.

– I början finns det alltid barnsjukdomar, säger Ida Kedling, som anser att situationen har blivit bättre och att den nya organisationen hunnit sätta sig.

Enligt henne har den egna plattformen också utvecklats, vilket gjort den mer lättjobbad och komplett.

– Personalen har varit van vid att jobba i det nationella systemet och det är ett helt annat system än det vi har nu. Nu har vi haft interna utbildningsinsatser för personalen och kommit förbi inlärningsfasen, säger Ida Kedling.

Region Gävleborg har också arbetat med att skapa en bättre arbetsmiljö för de anställda på den aktuella enheten. En åtgärd som, enligt Ida Kedling, fallit väl ut är möjligheten till hemarbete.

– Det viktigaste för oss är att behålla våra medarbetare. Och det fanns ett önskemål om att kunna jobba hemifrån och det har vi infört nu. Det handlar om att kunna erbjuda en bättre arbetsmiljö utifrån vad den anställde själv vill göra, säger Ida Kedling.

Utöver att mer personal har rekryterats har regionen också gjort om i chefsleden på vårdenheten.

I somras riktade en rad källor som tidningen var i kontakt med kritik mot de dåvarande cheferna.

Nu har dessa, som hade i uppdrag att att leda enhetens omorganisation, lämnat och ersatts med en ny tillförordnad chef. Samtidigt är rekryteringen av en ordinarie chef igång.

Enligt Ida Kedling har emellertid förändringen inget med den nämnda kritiken att göra.

– Under förra året, när vi införde vårt nya system och arbetssättet, hade vi en förstärkning till chefresursen. Det avtalet gick ut sista januari i år. Och i samband med det valde även den tidigare vårdenhetschefen att avsluta sitt uppdrag, för att gå till ett annat jobb, säger Ida Kedling.