I alla generationer har barn undanhållit information från sina föräldrar, något som är helt naturligt. Under 50- och 60-talisternas barndom kunde det röra sig om vulgära tidningar som gömdes i trädkojan i skogen, medan dagens ungdomar genom ett knapptryck kan nå allt ifrån olämpliga skämt på YouTube till ocensurerade likbilder på laglösa hemsidor.

Lösningen är inte att kontrollera barn och ungdomars internetanvändning, men föräldrar, så väl som andra vuxna, bör ta ett större ansvar i att åtminstone försöka lära sig mer om vad som sker i de ungas digitala värld.

Sociala medier är fantastiska. Det säger jag som själv har vuxit upp i den digitala eran och därmed också har sett dess baksida. Många vuxnas föreställning om vad unga gör på sociala medier baseras inte sällan på artiklar från traditionell media som tenderar att endast uppmärksamma löjliga bråk och skandalartade incidenter bland kreatörer på plattformar som YouTube, Instagram och TikTok. Det är inte konstigt att bilden då blir överhängande negativ. I verkligheten rymmer de ungas digitala värld mycket mer än så och är framför allt mäktigare än vad man kan tro.

Åtta av de tio profiler som enligt Maktbarometern hade störst makt på Instagram och YouTube 2022 är konton som riktar sig mot de yngre målgrupperna. Några av profilerna som toppar listan har du säkert knappt hört talas om, som exempelvis Sampev2, Emil Hansius och Gordon DeWoon. Dessa kreatörer fokuserar givetvis främst på att tillhandahålla lättsam underhållning, men de agerar också förebilder i flera avseenden.

Åtta av tio unga mellan 8-19 år uppger att de lär sig nya saker genom att vara på nätet, och det är sannolikt många av kreatörerna bidragande faktorer till. De sprider ofta glädje och inspirerar sina tittare till nya intressen, såsom matlagning, träning, historia och språk. De kan också föregå med gott exempel i fråga om sociala normer. Den tidigare nämnda Emil Hansius uppmärksammar och markerar ofta mot mobbning och andra olämpliga beteenden i sina videos. Det är därför viktigt som vuxen att inte vifta bort de ungas digitala värld som ett tramsigt tidsslöseri.

Självfallet finns det många nackdelar kopplade till sociala medieanvändning bland unga. Det kan bland annat leda till sämre självkänsla, skärmberoende, större exponering för nätmobbning och risk för att man fastnar hos kreatörer som sprider destruktiva budskap. Dessa faktorer ska man inte ta för lätt på, men de upptar ofta all plats i det offentliga samtalet om sociala mediers påverkan på unga.

Instinkten att vilja censurera, kontrollera eller minska barnens skärmtid kan medföra utfrysning, tappade relationer och minskad livskvalitet. Det är därför bättre att nyfiket ställa frågor som “vem är X, vad spelar ni, vad går det ut på?” för att ge en ärlig chans åt att försöka förstå den positiva sidan av barnets upplevelse.

Det är inte realistiskt som vuxen att hänga med i allt som unga gör, men det är en god bit på vägen att i alla fall lyfta blicken från sin egen skärm då och då för att se vad ens barn ägnar sig åt.