Vänsterpartiet har därför i dagarna lagt fram ett förslag om att införa pristak på livsmedel. Det är naturligt vid kriser att vända sin blick mot staten och förvänta sig stöd och hjälp därifrån. Regeringen bör givetvis göra vad den kan för att underlätta för de som har det allra tuffast ekonomiskt. Lösningen är däremot inte att införa åtgärder som på längre sikt förvärrar situationen.

Ett matpristak skulle endast leda till att matvarorna går åt snabbare och därmed skapa en varubrist. Det är enkel matematik, när det inte finns en balans mellan tillgång och efterfrågan kommer tillgången inte kunna tillgodose efterfrågan. Då är vi inte långt ifrån en situation som påminner om när människor över hela Sovjet tvingades stå i matköer.

Därutöver skulle ett pristak på matvaror spä på inflationen i övriga samhällssektorer ytterligare och fördjupa den ekonomiska lågkonjunkturen. Ett långt mer effektivt stöd vore ifall regeringen sänker inkomstskatten eller ger inkomststöd till låginkomsttagare.

Även hushållens allmänna köpvilja måste minska. Om det sker kommer matbutikerna och andra näringsidkare att tvingas sätta de priser som konsumenterna är beredda att betala, för att på så sätt få efterfrågan att öka.

Det enskilt viktigaste du som konsument kan göra för att vara med och påverka prisutvecklingen bland livsmedel är att sluta muttra “satan, vad dyrt det är” men ändå välja att handla den dyra falukorven på ICA. Priserna kommer inte att stagnera förrän konsumtionsmönstrena kraftigt förändras.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) hade rätt när hon under en presskonferens (1/3) uppmanade hushållen att jämföra priser och välja de billigaste alternativen. Du som konsument har ett ansvar att sätta press på butikerna genom att jämföra matpriserna hos de olika butikskedjorna och aktivt välja borta de aktörer som du upplever tar ett överpris för matvarorna.

Det betyder inte att du ska tvingas springa mellan affärer, utan du kan istället skumma igenom butikernas veckoerbjudanden på deras hemsidor eller gå in på gratistjänsten Matpriskollen som jämför de större butikskedjornas priser på tusentals olika varor. Lågpriskedjan Lidls kunder har vuxit tvåsiffrigt varje månad de senaste fem månaderna och Willys växte med drygt 23 procent under sista kvartalet 2022. Det är ett tecken på att det redan sker en förändring i konsumtionsmönstrena, men än väntar det största skiftet.

Det är bra att Konkurrensverket just nu utreder om konsumenterna betalar för mycket för matvaror till följd av för svag konkurrens mellan butikskedjorna. Om det visar sig att vissa butiker höjer priserna mer än vad som motsvarar inflationen och de ökade produktionskostnaderna, bara för att de kan, bör det uppmärksammas. Men det förändrar inte faktum att vi som konsumenter genom våra konsumtionsval kan påverka livsmedelsmarknaden och prissättningen av varor.

Det är inte enbart staten som kan bidra till att ta oss ur den ekonomiska krisen. Underskatta inte vår egen makt.