Det är mitt på dagen och Jessica Åström sitter framför tv:n och zappar. Nyss satt hon vid datorn och surfade. Helst hade hon velat vara på vattengympa på badhuset.
Om några veckor fyller hon 43 år. Hon har en medfödd cp-skada som bland annat gör henne spastisk och hon har svårt att gå och prata.
När tidningen berättade om henne i januari hade hon just fått besked att Gävle kommun inte beviljar henne personlig assistans. Kommunen anser att hon inte tillhör personkrets 3. Det vill säga att hon inte har så stora och varaktiga funktionshinder som krävs för att få personlig assistans via LSS.
Annons

Hemtjänsten är flexibel och fungerar bra, men Jessica Åström menar att den inte räcker till för att ge henne det stöd hon behöver för att leva ett "likvärdigt liv".
Bild: Agnetha Brolin
Annons
– Enligt LSS ska jag kunna leva ett likvärdigt liv som andra i min ålder. Det här är så många dimensioner från det. Det finns ingen likvärdighet i mitt liv, säger hon.
Efter att ha haft personlig assistans i större delen av sitt liv är hon nu hänvisad till hemtjänst.
Hon hade ett privat företag för personlig assistans och valde även privat hemtjänst.
– För att jag inte tror att kommunens hemtjänst skulle bli bra för mig, säger hon.

”Jag är ganska aktiv annars, nu blir jag nästa bara hemma framför tv:n eller datorn”, säger Jessica Åström.
Bild: Agnetha Brolin
Hemtjänsten kommer tre gånger om dagen och Jessica tycker att personalen är både flexibel och bra. Men hennes liv har förändrats och precis som hon befarade har hon blivit mer stillasittande hemma.
– Jag har inget självbestämmande. Jag sitter fast och har inga valmöjligheter utan är hänvisad till de ramar och regler som finns för hemtjänsten, säger Jessica Åström.
Eftersom Umeå kommun, där hon bodde tidigare, och Gävle kommun gjort olika bedömningar av Jessicas behov, har hon överklagat Gävle kommuns beslut att neka henne personlig assistans.
Nu väntar hon på besked från Förvaltningsrätten i Falun samtidigt som hon följer utvecklingen av förslaget att staten ska vara huvudman för all personlig assistans.
Idag delar kommunerna och Försäkringskassan på ansvaret för personlig assistans. Enkelt uttryckt har Försäkringskassan ansvaret när en person har behov av assistans i mer än 20 timmar i veckan, medan kommunerna ansvarar för stödinsatser om behovet är mindre än 20 timmar.
Annons
Annons
I båda fallen ska vissa kriterier uppfyllas och bedömningen göras utifrån regelverk och rättspraxis.

”Förstatligat ansvar vore det absolut bästa. Då kan inte det som hänt mig hända”, säger Jessica Åström.
Bild: Agnetha Brolin
En statlig utredning föreslår nu att Försäkringskassan tar hela ansvaret för utredning, beslut och finansiering av personlig assistans. Eftersom kommunerna idag gör olika bedömningar skulle fördelen med en statlig huvudman vara att bedömningen blir mer enhetlig, likvärdig och rättssäker.
Förändringen föreslås träda ikraft 1 januari 2026.
– Förstatligat ansvar vore det absolut bästa. Då kan inte det som hänt mig hända, säger Jessica.
– Men det dröjer minst tre år innan det kan träda i kraft. Så länge kan jag inte sitta här och vänta, säger hon och hoppas att Förvaltningsrätten ger henne rätt så att hon får tillbaka sina personliga assistenter.

”Livet har blivit litet”, säger Jessica Åström som kännet sig instängd efter att hon förlorade sin personliga assistans för två månader sedan. Nu hoppas hon att förslaget om ett statligt ansvar för assistans går igenom.
Bild: Agnetha Brolin