Hans Johnell tog över den säregna Erskine-villan år 2018. Då var villan så övervuxen av träd, buskar och sly att den knappt gick att se från vägen bara några meter bort.

Vatten hade strömmat in genom taket och orsakat svåra skador på de inre delarna och särskilt golven.

Bland annat förstördes ett massivt ekgolv totalt.

– När jag gjorde köpet var det nästan för sent att rädda huset. Om huset inte varit så speciellt så hade det säkerligen rivits också, säger Hans Johnell.

Stommen och ytterväggarna hade dock klarat sig skapligt.

Hans Johnell satte igång att rusta upp enplansvillan på 200 kvadratmeter. Taket byttes ut, nya värmerör drogs och nya trägolv lades ovanför. Vattnet var färdigdraget från den egna brunnen och både avlopp och elkablar fanns redan till fastigheten.

Men han drog in fiber för att få bredband och lät installera nya elkablar inne i huset.

– Det här modernistiska ödehuset ska bli grymt igen, säger han.

Hans Johnell är uppvuxen i Horndal, inte långt från Storvik. Tidigare hade han alltid tittat nyfiket på huset när han passerade fastigheten. En dag tog han mod till sig och skrev till ägaren med en förfrågan om att få köpa Erskine-huset.

Flera år senare fick han svar och 2018 kunde köpet alltså genomföras. Sedan dess har han pendlat mellan sitt ordinarie jobb som arkitekt i Stockholm och upprustningen av huset i Storvik.

Ursprungligen var det fabrikschefen i Gästrike-Hammarby, Elof Nilsson, som anlitade den världsberömda arkitekten Ralph Erskine till att bygga villan åt honom och hans familj år 1949. Några år tidigare hade Erskine ritat ett helt bostadsområde åt arbetarna i pappersmassefabriken i Hammarby.

Elof Nilsson ska ha blivit mäkta imponerad av det modernistiska och alla kreativa lösningar som skapades på Erskines ritbord.

– Elof Nilssons fru var från Storvik, därför ville familjen bosätta sig där. Huset som byggdes väckte mycket uppmärksamhet i trakten, i Sverige och också utomlands, berättar Hans Johnell.

I slutet av 1940-talet kunde så familjen Nilsson flytta in i enplansvillan som beskrevs som "a Swedish bungalow" i arkitekttidsskrifter i andra länder. Både Expressen och Aftonbladet hade artiklar om den säregna villan i Gästrikland.

Villan var klimatanpassad och hade en vinterträdgård med klängväxter inomhus. Hans Johnell berättar att Erskine också velat ha levande träd som växte upp ur golvet, men det ska Elof Nilsson ha satt stopp för.

Villa Nilsson hade många originella och spännande inredningsdetaljer. Bland annat integrerade dörrar och smarta inbyggda väggskåp för förvaring.

Varje sida på huset hade sin egen färg och det fanns utgångar med terrasser åt alla håll. En trappa på utsidan ledde upp till taket där en takterrass med flera uteplatser erbjöd möjligheter att sola om somrarna.

Två höga skorstenar pekade och pekar än rakt uppåt himlen.

I huset fanns ett avancerat ventilationssystem drivet av en fläkt i källaren. Likaså fanns teknik för betjäning och ett inbyggt högtalarsystem kopplat till en centralradio. Hans Johnell tänker nu återskapa både betjäningstekniken och de inbyggda högtalarna.

– Högtalarna ska vara kopplade till bluetooth. Det här är ett otroligt spännande hus med jättemycket finesser. Huset utmärks av en väldig experimentlusta. Hela idén med huset präglas av ett "inne och ute", närheten till naturen och att kunna ta del av årstidernas skiftningar.

"The Swedish bungalow" var uppdelad i en privat del för familjen och en annan för representationer, jippon och företagsfester. Ett av byggnadens fem sovrum är ett sexkantigt master bedroom. Något som imponerade på gästerna i slutet av 40-talet var diskmaskinen i det moderna köket. Vardagsrummet och köket var integrerade i en öppen planlösning. En glasvägg delade det jättelika vardagsrummet i två delar.

Uppe i taket finns en så kallad lanternin med takfönster som släpper in ljus.

– Utan takfönstren hade det blivit ganska mörkt i inomhus, säger Hans Johnell.

Taket lutar inåt mot mitten så att det formar ett V. Pelarna inne i huset är sneda för att följa takets lutning.

– Tanken med det V-formade taket var att snön skulle ligga kvar och bidra till att isolera huset. Men jag vet inte om det funkade så bra, säger Hans Johnell.

Familjen Nilsson sålde villan år 1979. Sedan dess hade den haft flera ägare innan Hans Johnell tog över. Nu återskapar han fastigheten till ursprungligt skick med hjälp av ritningar, bilder och information från en av Elof Nilssons döttrar som växte upp i huset.

Tanken är att Villa Nilsson ska se exakt likadan ut som i sina glans dagar.

– Ja, men det kommer vara nya vitvaror i köket, nytt badrum och bastun i källaren ska fräschas upp. Fördelen med att huset aldrig blivit renoverat är att nästan allting är original.

Egentligen hade Hans Johnell tänkt vara klar lagom till sin 50-årsdag – som firades i fjol sommar.

– Att det tar tid beror på att allting är specialritat i huset, inget är standard. All inredning är platsbyggd med många unika detaljer. Det tar tid att hitta rätt material och i rätt dimension för att få huset så som det en gång varit.

Han och hans familj bodde redan i somras en tid i en del av huset.

– Får vi bara köket på plats och fixar bergvärme så blir det betydligt lättare att bebo villan. Badrummet funkar, men det måste renoveras och fräschas upp. Vore skönt att få huset färdigt, men viktigt i ett sådant här projekt är att alla detaljer blir rätt.

Vad ska ni göra när huset är klart?

– Initialt tänkte vi ha huset som fritidshus. Men vi vet ännu inte säkert. Jag är ju från Horndal och min mamma bor kvar. Kanske vi flyttar hit så småningom, vem vet.