Det ekonomiska läget är mycket ansträngt och barnfamiljer, pensionärer och ensamhushåll pressas nu på ett sätt som vi inte sett på decennier. Maten är rekorddyr och priserna väntas fortsätta öka, hyrorna stiger och räntorna på bolånen ökar kraftigt. Landet står av allt döma i början av en lågkonjunktur.

Välfärden kommer att pressas. Sjukvården, skolan och omsorgen kan inte användas som en krockkudde för att klara krisen. Genom de alltför begränsade resurser som regeringen skjuter till kommer många kommuner och regioner i praktiken att tvingas skära ned, på grund av de ökade kostnaderna. Välfärden kan stå inför ett stålbad.

Det ser ut att bli ett tufft år också för sjukvården i Region Gävleborg (RG). Om inget görs riskeras ett underskott på uppemot 700 miljoner kronor. Sådana underskott har aldrig tidigare registrerats i RG. Jag är därför tillfreds med att konstatera att i hälso- och sjukvårdsnämnden råder full klarhet angående den ekonomiska situationen, inte minst hos ordförande Jennie Forsblom, KD. Minskade statsbidrag och ökade kostnader på grund av inflationen är de främsta orsakerna till det förväntade underskottet i sjukvården.

Jag menar att det nu handlar om att arbeta målmedvetet och bestämt. Underskotten måste tryckas tillbaka samtidigt som verksamheten skyddas. Det första som måste göras är att skyndsamt ta fram en prognos för hela året så att läget står helt klart. Därefter måste hälso- och sjukvårdsdirektören göra en bedömning huruvida det krävs politiska beslut för att bromsa underskottet eller om det är räcker med löpande åtgärder som inte kräver politiska beslut, som kan skötas av verksamheten.

Vi socialdemokrater är naturligtvis beredda att arbeta konstruktivt i hälso- och sjukvårdsnämnden för att utröna om det går att nå samsyn om det är så att politiska beslut av större och mer ingripande natur krävs, men vi gör det med ett antal mycket tydliga krav.

Om det är så att stora besparingsåtgärder kommer att krävas, måste dessa ske efter en noggrann övervägning så att åtgärderna inte på sikt leder till en mindre tillgänglig och jämlik sjukvård. Vi socialdemokrater vill därför sätta upp ett antal röda linjer:

Åtgärderna får inte leda till att sjukvården centraliseras, således ingen nedläggning av små hälsocentraler på landsbygden.

Åtgärderna ska innehålla konsekvensanalyser som prioriterar jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet inom sjukvården.

Åtgärderna ska i högsta möjliga mån undvika att köerna ökar.

Jan Lahenkorva, S

andre vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden