Så vad gjorde vi? Vi fotograferade vår lunchtallrik och delade bilder på söta kattungar – det är vad vi gjorde. Det fanns en tid när jag blev både förbannad och illamående av alla kattungar. Men mest blev jag besviken. Besviken över att vi inte använde de nya möjligheterna till något bättre. Kanske var vi inte mogna att ta in, sortera och värdera all kunskap som plötsligt fanns ett knapptryck bort. Det kändes väl tryggare, säkrare och mer begripligt att sprida bilder på söta kissemissar.

I dag finns det människor på sociala medier som inte ens kan föreställa sig en tid då sociala medier inte fanns. Och vi som varit med sedan starten har sett hur både Facebook och framför allt Twitter gradvis förvandlats till sumpmarker, till stor del befolkade av träsktroll. En gång var Twitter en källa för snabb och trovärdig information, och tungviktarna på plattformen bjöd dagligen på citat som skapade debatt. I dag känns Twitter mest som en plats för pajkastning, elakheter och skvaller.

Jag har länge känt att Facebook varit på väg åt samma håll, men i dag är jag inte lika säker på det. Tvärtom ser jag numera allt oftare exempel på hur människor finner gemenskap och likasinnade på plattformen. Det finns snart inte en enda udda hobby eller bygata som inte har en egen grupp på Facebook. Jag blev själv nyligen varse om detta.

I min båt sitter ett spritkök med två plattor, så man kan laga burkpotatis och Bullens Pilsnerkorv samtidigt. Men den ena av plattorna slutade fungera i somras och jag misstänker att de otroligt tunna rören var igensatta. Jag tillbringade många timmar med att leta efter en spritköksreparatör, men hittade ingen. Då föreslog någon att jag kunde vända mig till Facebookgruppen ”Stormlyktans Vänner” och be om hjälp. Jag visste inte ens att den gruppen finns. Men tio minuter senare hör en kille från Ljusne av sig och erbjuder sig att laga köket. Du sköna nya värld!

Och det är ju precis så man vill att sociala medier ska fungera – det vill säga att vi hjälper, stöttar, tipsar och roar varandra. Vi är inte riktigt där än. Det finns fortfarande många foliehattar och hattifnattar kvar därute, och för vissa av dem fungerar kanske bara kattungar. Och jag förstår nu att jag hade fel hela tiden. Kattungar funkar! Så ge nättrollen fler kattungar – ge dem massor av små söta, gulliga kissemissar! Låt deras frusna själar och iskalla hjärtan överhettas av små söta kattögon. Om det är vad som krävs är det ett gulligt pris att betala.

Larry Forsberg

Låtskrivare och radiopratare