Lina Isacs är forskare i ekologisk ekonomi och disputerade 2021 på KTH. Utifrån sin doktorsavhandling berättar hon varför nationalekonomers syn på värde kan förklara varför inget händer i miljöpolitiken och varför alternativ från så kallad deliberativ demokrati är en av de få saker som ger henne hopp.

Omställning Gävle, Naturskyddsföreningen i Gävle och FN-förbundet i Gävle har under våren ordnat en seminarieserie, den sista föreläsningen i serien äger rum 25/5 kl 18.00 i Furusalen, Silvanum med Lina Isacs.

Ekologisk ekonomi menar att det finns strikta ekologiska gränser för ekonomin. Värdet av alla resurser kan inte mätas i samma enhet och bytas mot varandra. Människor agerar inte enbart egennyttigt och fokus ligger även på fördelning och rättvisa.

Vi behöver ett annat sätt att tala om värde, det går inte att värdesätta ekosystemtjänster på det traditionella nationalekonomiska sättet, då det kan dölja den egentliga konflikten mellan naturens alla arters rätt att leva och våra traditionella val och vår önskan att fortsätta leva och välja som vanligt, oavsett konsekvenserna för andra arter.

Vi kanske kan uppleva sorg när vi tänker på att arter dör ut på grund av vårt sätt att leva, det gör ont, så därför varken känner eller tänker vi efter.

Dagens gängse syn på samhällsekonomi bygger på att 1) det enda som har ett värde i sig är att människors önskningar uppfylls och 2) att alla val människor gör handlar om sådana önskeuppfyllanden.

På så vis blir val i sig en sorts mått på värde och ekonomerna kan koncentrera sig på att säga vad som är värdefullt oavsett konsekvenserna. Därför har uppfattningen om värde ganska obemärkt vridits i riktning mot valfrihet.

Att vi kan känna sorg över att en art dör ut på grund av vårt sätt att leva kan ge hopp att vi kan börja tänka annorlunda om hur vi lever. Vi behöver samtala om det svåra i att det inte är givet vad som är bättre eller sämre när uppenbara förluster måste hanteras.

Genom Kari Littmarck-Sahlin 

Omställning Gävle