Staffan Moberg är jurist på branschorganisationen Svensk Försäkring. På uppdrag av de fyra stora försäkringsbolagen Folksam, Länsförsäkringar, If och Trygg-Hansa, plus ytterligare två medlemmar, har han räknat på anspråken som riktas mot Gävle kommun efter översvämningarna i augusti 2021.

Resultatet: 2 200 krav med ett sammanlagt värde av 1,2 miljarder kronor.

– 80 procent av alla skador beror på baktryck i VA-systemet. Då ligger ansvaret på huvudmannen, säger Staffan Moberg.

Ersättningsprocessen är inte samordnad utan varje enskilt försäkringsbolag måste rikta egna krav mot Gävle kommun och VA-bolaget Gävle Vatten. Det betyder att Staffan Moberg inte har detaljkännedom om underlagen till kraven.

– Men rent generellt gissar jag att Gävle kommun har dimensionerat sina avloppssystem utifrån det som ansågs vara ett normalregn på 60- och 70-talet. Sedan finns det en dom från 80-talet som är baserad på branschens egna normer, men det var långt innan man började prata om klimateffekterna, säger han.

Eftersom gränsdragningen mellan kommuners och försäkringsbolags ansvar för skador som uppstår vid översvämning tycks vara oklar är det inte osannolikt att flera domstolsprocesser är att vänta.

I så fall har försäkringsbolagen goda förutsättningar att vinna, menar Staffan Moberg.

– Skadorna hade varit mycket mindre om kommunens system hade varit dimensionerat för dagens normalregn. Vatten från skyfall ska överhuvudtaget inte ledas ner i VA-systemen, det ska hanteras på ytan, säger han.

Under ett normalår sker 60 procent av alla översvämningar via VA-systemet, enligt honom.

– Om vi inte ställer krav har kommunerna inte några incitament att vidta förebyggande åtgärder, säger Staffan Moberg.

Gävle Vatten är VA-huvudman till Gävle kommun och ett av flera dotterbolag till Gästrike Vatten. Hittills har bolaget tagit emot 2 000 så kallade regressärenden från försäkringsbolag och 1 500 självriskärenden från privatpersoner.

– Enligt vår prognos kommer vi att vara ansvariga för en femtedel av ärendena. Det motsvarar ungefär 250 miljoner kronor, säger Johanna Harrysson som är chef för ledningsnätsavdelningen på Gävle Vatten.

Som tidningen skrivit förut har kommunfullmäktige beslutat att skjuta till 250 miljoner kronor till Gävle Vatten för att bolaget ska undvika konkurs i framtiden.

Bedömningen att den slutgiltiga notan landar på det beloppet baserar sig dels på kännedom om det egna VA-systemet, dels på jämförelser med andra kommuner.

– Vi har tittat på liknande händelser i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Malmö. Det är en grov jämförelse men ger ändå en ungefärlig bild eftersom VA-näten liknar varandra, säger Johanna Harrysson.

Enligt henne finns en praxis i branschen som säger att ledningarna ska klara ett så kallat tioårsregn.

– Sedan ställs olika krav på ledningsnätet beroende på den omgivande bebyggelsen. Därför måste vi värdera varje skadeståndsanspråk och se om vi har ansvar för varje enskild skada, säger Johanna Harrysson.

Det arbetet kan ta uppemot fem år, uppskattar hon. Men redan i höst kan de första rättsliga processerna komma igång.

– Vi kommer att bestrida majoriteten av försäkringsbolagens anspråk och skicka med teknisk utredning som grund för det. Om vi inte kommer överens kan det bli domstolsärenden.

Vad händer om prognosen inte stämmer och anspråken kostar er mer än 250 miljoner kronor?

– Då måste vi ta en dialog med kommunen om hur det ska hanteras. Men det ligger i så fall långt fram i tiden, säger Johanna Harrysson.