Annons

Annons

Annons

Debatt
Ny kurs i fiskeripolitiken för att rädda strömmingen

Under en lång tid har kustfiskare och Länsstyrelser längs med ostkusten samstämmigt påvisat en oroande och akut situation för strömmingen. I 20 år har fångsterna för de lokala småskaliga yrkesfiskarna minskat samtidigt som industrifisket har rapporterat in en extrem ökning av fångster.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Under denna tid av hårt fisketryck har både storlek och medelvikt på strömmingen blivit allt lägre. Det drabbar den småskaliga fiskerinäringen särskilt hårt som använder strömmingen som matfisk, till skillnad från det storskaliga industrifisket där fångsterna mestadels blir fiskmjöl.

Linnéa Wickman (S), riksdagsledamot från Gävleborg.

Bild: Privat

För att säkra strömmingens överlevnad, det marina ekosystemet och det småskaliga kustnära fisket krävs därför kraftfulla förvaltningsåtgärder. EU-kommissionen har inför beslut om storleken på kvoter 2024 föreslagit totalstopp på strömming. En nödbroms för att rädda strömmingen har länge efterfrågats.

Annons

Nu väntar avgörande veckor för strömmingens framtid. I kommande EU-förhandlingar om kvoter nästa år kräver vi att den svenska regeringen driver på för ett akut fiskestopp för det storskaliga industrifisket. Men samtidigt måste regeringen också säkra att det småskaliga kustfisket undantas. Det är helt orimligt att slå undan benen för det kustnära fisket som står för ett mycket litet uttag och inte bär skuld för den utfiskning vi ser längs med ostkusten. Det småskaliga fisket behöver finnas kvar om vi vill ha ett hållbart fiske i framtiden.

Annons

Utöver att kombinera fiskestopp för det storskaliga fisket med kvoter till den småskaliga fiskerinäringen krävs också andra åtgärder för en ny hållbar kurs inom fiskeripolitiken. En utflyttad trålgräns som påbörjades av den dåvarande S-regeringen är av stor vikt. Men också att hårdare bekämpa den omfattande felrapportering av fångster om Havs- och vattenmyndigheten larmat om, särskilt från det storskaliga industrifisket. Utvärderingar har visat att faktiska fångster i princip alltid är större än vad som rapporteras. Kostnaden för den som systematiskt rapporterar fel är försumbar, konsekvensen blir osund konkurrens och brist på kunskap om upptagen fiskmängd.

Bristen på större strömming har en starkt negativ påverkan i såväl havets ekosystem som för de bygder som fått se antalet småskaliga yrkesfiskare minska. Det går emot våra miljömål om en levande kust och skärgård samt hav i balans. Vi måste stärka den lokala och inhemska livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv. Det kustnära fisket har här en viktig roll och måste – precis som strömmingen – räddas. Då behöver överfisket stoppas så att bestånden kan återhämta sig och fiskeripolitiken ta en ny kurs.

Linnéa Wickman (S)

Riksdagsledamot från Gävleborg

Sanne Lennström (S)

Riksdagsledamot från Uppland

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan